Skolval

Skolvalet är inte perfekt men bättre än alternativen

Kanske är det med skolvalet som med demokrati, vi får finna oss i det minst dåliga systemet, konstaterar Ulla Hamilton och Stefan Koskinen i en replik till Jonas Vlachos.

REPLIK. Men hänvisning till en rad internationella forskningsrapporter hävdar Jonas Vlachos att obligatoriskt skolval inte bryter segregation. Det är en alldeles för långtgående slutsats. Sverige har ett unikt system där skolpengen följer eleven inom ramen för ett sammanhållet skolsystem. Så ser det inte ut i de flesta andra länder. Där kostar det pengar att gå i privata skolor och det finns all anledning att anta att valen där i högre grad skulle kunna styras av familjens plånbok. 

En annan svaghet är att Vlachos bland annat hänvisar till internationell forskning om gymnasieskolor, medan vår artikel handlar om grundskolan. Men i övrigt är det faktiskt så att det föräldrarna uppger i vår undersökning stämmer väl överens med internationell forskning. Förekomst av våld i skolan får föräldrar att välja bort en skola och föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar i högre grad akademisk kvalitet vid skolvalen.

Det svenska friskolesystemet har funnits i snart 26 år. Men fortfarande känner många familjer inte till att man kan välja skola. Det gör att boendesegregationen får fullt genomslag. Detta är den absolut största anledningen till skillnader avseende elevsammansättningen i skolor. Om barn på Östermalm går i skola på Östermalm medan barn i Rinkeby går i skola i Rinkeby så får bostadssegregation ett kraftigt genomslag. Det är så verkligheten ser ut, även om vi gärna vill tänka bort bostadssegregationen.

Kötid tillämpas av en del skolor och är ett system med sina fördelar och brister. Det är inte plånboken som styr men kritiken handlar om att det finns ett kunskapsövertag i mer välutbildade familjer. Dock skulle problemet kunna minskas om populära skolor i högre grad fick tillåtelse att bygga ut i förhållande till efterfrågan.

En alternativ metod, som föreslagits från en del forskare är att man genom lottning skulle bestämma skola åt barn. Det går säkert att visa rent statistiskt att det är en metod så god som någon annan. Men den skulle aldrig få någon större acceptans landets bland föräldrar.

Obligatoriskt skolval finns idag i sju av Sveriges kommuner. Vi har låtit undersöka hur föräldrarna uppgett att de resonerat vid val av grundskola. Vlachos kritiserar oss för att enkäten bara mäter den bara vad föräldrar värderar – vilket ju är precis vad den avsågs göra. Genom att fråga ”varför” de valt en viss skola får vi svar på om det i deras fall är till exempel närhet eller ordning och reda som gjort att den aktuella skolan valts. En slutsats om preferenser för valet kan knappast dras genom att bara konstatera att skolan ligger närmast. Forskning visar ju dessutom att det sannolikt inte bara är en faktor som avgör vilken skola som väljs.

Därför är det intressant i sig att studera föräldrars preferenser. Givetvis ska det också jämföras med faktiska val. Vlachos får det att låta som att det handlar om antingen eller, medan det handlar om både och.

Det finns inget perfekt system som avgör vilken skola barnen ska gå i. Kanske är det som med demokrati, vi får finna oss i det minst dåliga systemet. Vår undersökning visar att i tre kommuner i Stockholm har 99 procent av föräldrarna gjort ett aktivt skolval till grundskolan. Vi tycker att det ett fantastiskt resultat.

I en av dessa kommuner, Nacka, vet vi sedan tidigare att 70 procent av i Fisksätra väljer att bryta bostadssegregationen och pendlar dagligen till en skola utanför det egna området.

Vi övertygade om att obligatoriskt skolval där alla föräldrar aktivt väljer skola är bra system och ju fler kommuner som inför obligatoriskt skolval, desto bättre blir underlaget för att i framtiden studera utfallen av dessa. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.