REPLIK. Ulla Hamilton skriver (DS 7/9) att den ökade möjligheten att välja skola har skapat klassresor och ökat blandningen i många skolor. Så är det för många elever, men det är viktigt att se hela bilden och luta sig mot forskningen.
Forskningsinstitutet IFAU visar på en ökad skolsegregation och att denna främst kan förklaras av boendesegregationen, men att även val av skola bidrar till ökad skolsegregation. Boendesegregationen är ett mycket stort och brett samhällsproblem som berör många politikområden.
Skolvalet är en fråga som rör skolan och som vi rimligen kan och behöver se över för att minimera de segregerande effekterna och skapa en mer likvärdig skola. I debatten pratar man ofta om att vi har ett fritt skolval i Sverige men ett helt fritt skolval är i praktiken omöjligt då vissa skolor är mer populära en andra. Därför regleras skolvalet med närhetsprincip och kötid som urvalskriterier till grundskolan.
Fredric Skälstad skriver att jag vill stoppa valfriheten. Det stämmer inte. Det jag säger är att vi behöver hitta sätt att kombinera föräldrars och elevers val av skola med en ökad likvärdighet i skolan. I den diskussionen har jag nämnt flera exempel på hur man gjort i andra länder för att motverka negativa effekter av skolval. I OECD:s rapport om den svenska skolan lyfts kontrollerat skolval fram som en väg.
Kontrollerat skolval har i olika former införts på andra håll i världen, till exempel i vissa delar av USA och i Nederländerna. Det kan till exempel handla om att elever med en viss socioekonomisk bakgrund som står i kö till en skola prioriteras vid antagning för att skolan ska få en mer blandad elevgrupp.
Det kan också handla om att öka incitamenten för skolor att ta in elever från mindre gynnsamma bakgrundsförhållanden, till exempel genom att de ges en högre skolpeng. Modellerna kan utformas på olika sätt. Här måste vi ta hänsyn till de speciella förhållanden som råder i Sverige. En utländsk modell kan inte kopieras rakt av.
Ulla Hamilton och Fredric Skälstad ser lösningar i att ge mer information till föräldrarna inför skolval eller att tvinga föräldrarna att välja. Jag bidrar gärna till mer information, till exempel genom sajten väljaskola.se men dessvärre är det nog väl optimistiskt att tro att den långvariga trenden med ökad skolsegregation ska brytas av dessa åtgärder.
Skolverket har ett uppdrag att utvärdera och belysa problem i den svenska skolan och det kommer vi att fortsätta med. Ökade skillnader mellan skolor är ett allvarligt problem som vi varnat för i flera år. Jag leder också den skolkommission som regeringen tillsatt. Likvärdighet lyfts särskilt fram i direktiven och kommissionen har ett mandat att komma med förslag för förbättrade skolresultat och bättre likvärdighet.
Vi är långt ifrån där ännu. I januari 2017 ska kommissionen leverera skarpa förslag. I vårt arbete fram till dess kommer vi vända på alla stenar, däribland hur skolvalet är reglerat. Jag vill ha en bred diskussion om hur vi ska kunna förena skolvalet med ökad likvärdighet.
Alla barn i Sverige förtjänar en skola som ger dem bästa tänkbara kunskaper och största möjliga livschanser. De barn vars föräldrar inte gör aktiva val har lika stor rätt till det.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
