Debatt
Hederskultur
19 december 2017 kl 13:35

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Skolorna behöver mer kunskap om hederskultur”

Skolorna har dålig koll på barn som riskerar att giftas bort, visar Dagens Samhälles granskning. Nu krävs politisk handlingskraft. Alla skolor måste ha handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Det här är en opinionstext

Jonas Lundgren
tidigare Varken hora eller kuvad, nu feministisk debattör och vänsterpartist

Dagens Samhälles granskning visar att skolor är dåliga på att fånga upp signaler om att barn är på väg att giftas bort. Det var ingalunda den första och dessvärre inte den sista granskning som belägger det många av oss redan visste; att kunskapen hos skolpersonal om hedersrelaterat våld och förtryck, tvångs- och barnäktenskap och könsstympning är allt för låg.

För något år sedan var jag ute på en högstadieskola i en segregerad Stockholmsförort och pratade om hedersproblematik genom organisationen Varken hora eller kuvad. Efter lektionen, som främst hade handlat om frågor som ”är det okej för mig att ha en pojkvän?” eller ”får mamma och pappa bestämma vem jag ska vara ihop med?” kom läraren fram till mig och tackade, men sa att hon trodde att inriktningen skulle vara hedersförtryck. Hon hade troligen väntat sig att jag skulle visa upp bilder på balkongflickor och könsstympning för hennes 13-åringar. Hon hade inte väntat sig att jag skulle prata om de begränsningar som är relaterade till heder och som unga tjejer och killar möter varje dag.

En grundläggande förståelse för hedersproblematik kan vara bra för alla lärare att ha, men det är inget som kan krävas. Allt kan inte ingå i lärarutbildningen. Däremot kan man ge ideella föreningar och organisationer möjlighet att åka runt på skolor och hålla föreläsningar.

På de kommunala förvaltningarna och bland elevhälsans personal är det däremot väldigt viktigt att kunskapen höjs. Enligt kartläggningen från Dagens Samhälle rör det sig om så många som 13 av 131 svarande kommuner som misstänker att barn gifts bort. Mörkertalet tros dock vara stort.

Vad som i huvudsak är problemet är att kommunerna gör på olika sätt för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns ingen samsyn och samordning, vilket skulle behövas för ett samlat grepp om problemet.

Just nu kartlägger regeringen hedersrelaterad brottslighet och utredningen kommer att vara klar i mars 2019. Utredningar har gjorts förr, av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, av Carin Götblad på regeringens uppdrag samt av ideella organisationer som Varken hora eller kuvad.

Det är egentligen inte fler utredningar som behövs - utan handling. Fram till mars 2019 kommer regeringen, troligen oavsett regering efter valet, att hävda att man inte vill föregripa utredningen.

Samtidigt gör läkare i segregerade områden ”oskuldskontroller” på skattefinansierade vårdcentraler, flickor försvinner efter sommarlovet eftersom de gifts bort, barn könsstympas och ungas livsutrymme beskärs. Och allt detta i väntan på att utredningen ska bli klar.

Jag menar inte att utredningen i sig är dålig, men det är inte fakta som saknas, utan politiskt agerande. Exempelvis genom att se till att alla kommuner har handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolorna. Behovet av handfasta råd och riktlinjer är skriande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 19 december 2017 kl 13:35
Uppdaterad: 19 december 2017 kl 13:43

Skribent

Jonas Lundgren
tidigare Varken hora eller kuvad, nu feministisk debattör och vänsterpartist