Debatt
Budget
10 maj 2019 kl 11:12

Skolnedskärningskartan saknar trovärdighet

Om man gör anspråk på att hänga ut kommuner i en nedskärningskarta behöver man ha resurser för att göra en jämförbar granskning av kommunerna och kriterierna och källan till granskningen måste vara tillförlitliga, replikerar Österåkers kommuns kso Michaela Fletcher (M) och  ordföranden för förskole- och grundskolenämnden Hampe Klein (M). 

Det här är en opinionstext

Replik. I nummer 17 av Dagens samhälle finns en artikel om Marcus Larsson och hans arbete med att granska kommuner som presenteras i en ”Skolnedskärningskarta”. Tillsammans med Åsa Plesner driver Larsson tankesmedjan Balans.

Vi har granskat innehållet i skolnedskärningskartan. Vid en närmare granskning visar det sig ganska snart att det finns stora brister i Balans sammanställning.

Läs också DS intervju med Marcus Larsson

Av Stockholms kommuner hamnade 24 av 26 på kartan. Det framgår inte av undersökningen om det är fastställda budgetar som man utgått ifrån eller utkast. Redovisningen över ”nedskärningarna” är ytterst spretig vilket gör att den inte är jämförbar mellan kommunerna eller spårbar för faktagranskning. Till exempel beskrivs Upplands Bros kommun ”nedskärningskrav 8,5 miljoner” medan Salems kommun får domen ”nedskärning gymnasieskolan 1.2%”.  Att samtliga kommuner i Stockholms län tillämpar en gemensam programpeng för gymnasiets nationella program verkar ”tankesmedjan” ha missat. Fem av länets 26 kommuner får nedskärningsanmärkning trots att samma principer tillämpas i länet.

Österåkers kommun hamnade överraskande på kartan trots att budgeten till skolan ökade med 7 procent år 2019 jämfört med budgeten 2018. Vad beror slarvet i sammanställningen hos Balans på?

Vid påpekande till ”tankesmedjan” justerades uppgifterna om Österåker med påståendet att budgeten uppdaterats i mars, vilket inte stämmer då budgeten togs i november 2018 och justerades i december med anledning av förändringar i nämndstrukturen. Så trots en ökning i budget överlag med 7 procent blev Österåker kvar på Skolnedskärningskartan med följande text ”Uppdaterad budget i mars: Nedskärning förskola 3.5 år ca en procent, fritidshem ca en procent, gymnasium ca 1,2 %.”

Om man gör anspråk på att hänga ut kommuner i en nedskärningskarta behöver man ha resurser för att göra en jämförbar granskning av kommunerna. Kriterierna och källan till granskningen måste vara tillförlitliga.

Det verkar som den lilla tankesmedjan Balans som består av två personer har tagit sig an en allt för tung uppgift att granska alla Sveriges kommuners och regioners budgetar, det visar det spretiga och delvis felaktiga resultatet på. 

Det är bra att kommuner följs upp avseende resultat, vilket bland annat SKL:s databas Kolada gör genom sina 5 000 nyckeltal. Vill någon göra fördjupade granskningar välkomnas detta om det görs noggrant och med spårbara källor. Det har tyvärr Balans misslyckats med i sin nedskärningskarta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.