Skolkommissionen

”Skolkommissionens förslag rår inte på ojämlikheten”

Rådande regelverk leder allt längre bort från en bra skola för alla. Skolpengssystemet, den fria etableringsrätten för enskilda skolor och rätten att bedriva skolor i vinstsyfte har tillsammans med skolvalet skapat mekanismer som gjort skolan allt mer olikvärdig och sorterad. Skolkommissionen föreslår otillräckliga förbättringar av dessa regelverk. 

Reglerna bäddar för en allt mer sorterad skola. Infödda svenskar går för sig och synliga minoriteter för sig, mer självgående elever går för sig och mer stödbehövande för sig, troende går för sig och sekulariserade för sig och så vidare. Skolan bidrar därmed allt mindre till sammanhållningen i samhället. Reglerna bäddar också för en allt mer utarmad offentlig skola som får uppgiften att ta hand om de elever och skolor som inte är företagsekonomiskt lönsamma.

Den politiska ambitionen att samhället ska ge alla elever goda och rättvisa förutsättningar att lyckas är blocköverskridande och en central del i skollagstiftningen. Det är dags att ta politiskt ansvar och en gång för alla lämna den förödande och internationellt sett udda svenska marknadsstyrningen av skolan.

Skolkommissionens förslag är otillräckliga då de inte rör de mekanismer som ökar skillnaderna. Ambitionen var att lämna förslag som alla dess medlemmar kunde ställa sig bakom. Men eftersom en medlem kom från den främsta lobbyorganisationen för en kommersialiserad välfärdssektor, Svenskt Näringsliv, bromsades alla förslag som hotade deras intressen. Kommissionen lyckades därför inte lägga ett förslag som fick bort de mekanismer inom skolan, som skapar olikvärdighet, trots att deras uppdrag var en likvärdig skola.

Nätverket för en likvärdig skola bidrar i sitt remissvar med följande förslag för att främja en skola som är effektiv, rättvis och lägger grunden för sammanhållning i samhället. 

1 Ge kommunerna förutsättningar att rusta upp de kommunala skolor som inte fungerar väl eller inte är attraktiva nog. Kommunerna behöver under en övergångsperiod statsbidrag för att kunna lyfta skolor som fått orimliga förutsättningar. Kommunen måste kunna erbjuda alla elever en bra skola så att motiven att välja bort minskar.

2 Återge kommunerna befogenhet att styra över skolutbudet. Kommunerna har ansvar för att alla elever får en elevplats och med detta ansvar måste det följa motsvarande befogenheter. Det handlar både om möjligheten till långsiktig planering av platser på rätt ställe när behoven växer och att kunna undvika överkapacitet när behoven minskar. Vi stöder Skolkommissionens förslag att kommunerna ska ansvara för en blandad elevsammansättning. Men då måste de också ha befogenhet att skapa skolor som blir mötesplatser och att detta inte undergrävs av fristående skolor som lockar de mer väletablerades barn.

3 Stoppa nyetableringen av vinstsyftande skolor och ta bort överkompensationen till dem. Skolpengssystemet som tvingar kommunerna att överkompensera måste ändras. Då minskar intresset att bedriva skolor i kommersiellt syfte. Svenskt Näringsliv hotar med katastrof i detta läge. Men om skolkoncernerna tappar intresset kan huvudmannaskapet tas över av idéburna organisationer eller kommunerna. Det fungerade när John Bauerkoncernen tackade för sig. Skolorna och lärarna finns ju kvar. Det handlar om att byta till en huvudman vars syfte är att bedriva en skola där alla elever ges förutsättningar att lyckas istället för att syftet är att skolan ska generera vinst.

4 Låt urvalet av elever till översökta skolor bidra till allsidigare elevsammansättning. Skolkommissionens förslag att byta från dagens praxis med kö till lottning av översökta skolor är ett steg i rätt riktning. Men mer effektivt är att ge lediga platser till de elever som mest bidrar till en allsidigt sammansatt elevgrupp. Kö, lottning eller prioritering av de elever som bäst bidrar till allsidighet ger varken mer eller mindre rättvisa. På något sätt ska begränsat antal platser fördelas. Skillnaden är om urvalsprincipen ska bidra till sortering eller blandning.

Vi uppmanar ledamöterna i riksdagen att skapa en majoritet för ett regelverk som gynnar den likvärdig skola där alla elever kan lyckas och som bidrar till sammanhållning i samhället.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.