Debatt
Skolinspektionen
5 februari 2020 kl 12:53

Skolinspektionen har blivit en hämmande kraft

Skolan utvecklas inte genom klander, anmälningar och utpekande rapporter. Lärarförbundet Skolledare har fyra förslag för en bättre skolinspektion – för dagens myndighet har inte rätt uppdrag och arbetssätt, skriver ordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman. 

Det här är en opinionstext

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
ordförande Lärarförbundet Skolledare

Inspektion och anmälningar ökar arbetsbelastningen i skolan. I en enkätundersökning som Lärarförbundet Skolledare gjort, instämmer 71 procent av de kommunala rektorerna i påståendet att det på skolan dokumenteras mer än det annars skulle ha gjorts på grund av risken för en anmälan till Skolinspektionen.

Jag får ofta ta dela av skolledares beskrivningar av hur deras arbete påverkas av inspektionen. Det kan vara en vårdnadshavare som hotar med anmälan för att få sin vilja igenom eller en förälder som gör en motanmälan efter att rektorn gjort en orosanmälan till socialtjänsten. Det kan handla om den arbetsbörda eller den olustkänsla som ett inspektionsbesök eller en anmälan medför.

Vad får vi då ut av skolinspektion? Blir skolan bättre? I Tillitsdelegationens slutbetänkande står det: ”Forskning kring tillsynens effekter kan sammanfattningsvis inte anses ha klarlagt vilken påverkan tillsyn har på vårdens, skolans och omsorgens kvalitet.” Det går alltså inte att visa att skolinspektion generellt leder till bättre kvalitet i skolan. Däremot finns forskning som visar att granskningar ger effekter som inte avsetts. Exempelvis att arbetet börjar inriktas mot det som granskas i stället för det som anses vara viktigt i verksamheten – dokumentation för att ”hålla ryggen fri” i stället för arbete kring undervisningen. En annan effekt är att den ökande rädslan att göra fel hämmar viljan att testa nytt och att utvecklas.

I dag är det svårt att rekrytera skolledare och svårt att få dem att stanna på sina arbetsplatser. Lärarförbundet Skolledares enkät visar att endast hälften av rektorerna hade varit rektor på samma skola längre än tre år. En så stor andel som 23 procent hade bara jobbat ett år eller kortare. Det är negativt för både elever och lärare att byta rektor ofta och det hindrar skolan från att utvecklas.

Den tunga belastningen på skolledare bidrar starkt till den stora omsättningen. I detta läge menar jag att staten inte ska fortsätta att driva en inspektion som inte visar på tydliga resultat, men som uppenbart orsakar en ökad arbetsbelastning för skolledarna. Enklast vore kanske att helt avskaffa inspektionen, men ett alternativ är att vidta ett antal åtgärder för en bättre Skolinspektion:

  • Ge Skolinspektionen i uppdrag att ha ett utvecklingsfokus. Utvecklingsperspektivet förutsätter nära samarbete med rektorerna och behöver utgå från lokala förhållanden samt vara inriktat mot stöd för fortsatt utveckling.
  • Inför krav på att en anmälan först måste göras hos huvudmannen. Först när denne har utrett frågan och anmälaren inte är nöjd, får den gå vidare till Skolinspektionen.
  • Se till att inspektörerna är skol- och verksamhetskunniga så att rektorerna ges god ledning i vad som behöver göras för att utveckla den pedagogiska verksamheten.
  • Ge Skolinspektionen i uppdrag att bedöma och ta hänsyn till de förutsättningar som skolan ges av huvudmannen. Det är ju självklart svårare att vara rektor och driva skola med dåliga resurser och organisatoriska förutsättningar än med goda. Detta behöver synas i myndighetens bedömningar.

Jag tror inte på att skolan utvecklas genom klander, anmälningar och utpekande rapporter. Och ju mer jag talar med skolledare om Skolinspektionen, desto tydligare blir detta för mig. Vi behöver en annan skolinspektion – för dagens myndighet har inte rätt uppdrag och arbetssätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 februari 2020 kl 12:53
Uppdaterad: 5 februari 2020 kl 13:39

Skribent

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
ordförande Lärarförbundet Skolledare