Vinster i välfärden

”Skolföretagen är mer lönsamma än byggjättarna”

Svenskt Näringsliv slår på stora trumman för att mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen – men argumenten ekar tomt. Skattefinansierade bolag som Engelska Skolan, Academedia och många andra är extremt lönsamma, skriver ekonomijournalisten Per Lindvall.

Svenskt Näringsliv vill inte bli betraktat som ett särintresse. För att deras position i debatten om vinster i välfärden ska ge något för alla medlemmar, och inte bara stötta de närmast sörjande som Friskolornas Riksförbund och Vårdföretagarna, så slår man på stora trumman när man vill mota regeringens försök att begränsa vinsterna i välfärdsföretagen. För att införa vinstbegränsningar är enligt Svenskt Näringsliv ett hot mot näringsfriheten och därmed mot i princip alla privata företag. 

Argumentationskedjan är att om politiker vill införa vinstbegränsningar för vissa skattefinansierade tjänster så kan man även göra det för alla, ”the slippery slope”. Det gäller allt ifrån buss- och tågoperatörer, städföretag, läromedelsföretag, och inte minst de stora byggföretagen, vars byggande av anläggningar i princip är helt skattefinansierat.

Att ingen, inte ens stora spöket Vänsterpartiet, argumenterat för detta är en annan sak. Att även en majoritet av de borgerliga väljarna och en betydande andel av såväl beslutsfattare i privat sektor som företagare ser stora problem med den nuvarande ordningen låtsas man inte om. För många av de senare är de påtagliga negativa ”icke avsedda konsekvenserna” med vinstmaximeringen, en uppenbar konsekvens av att ett aktiebolags överordnade intresse är att maximera vinsten.

I skolan handlar det om betygsinflation – myndighetsutövandet blir en del av marknadsföringen – elevselektering och elevmaximering (90 procent av den sist inlockade elevens skolpeng landar på vinstraden). Prata gärna med den tidigare moderata riksdagskvinnan Ann-Marie Pålsson om detta.

Svenskt Näringslivs kritik lutar sig även mot en rapport från PWC, som de hävdar att visar att det inte finns några övervinster i välfärdssektorn. Denna är vad det är – ett rent beställningsarbete. 

Lönsamheten är extremt hög hos Internationella Engelska Skolan, Academedia och många andra. Jämför gärna med de stora byggföretagen, som har betalningsströmmar som påminner om skolföretagen. Såväl bygg- som skolföretag får betalt i förskott vilket ger ett litet behov av att externt finansiera sitt rörelsekapital, de har ett negativt operativt kapital. Rörelsemarginalen, vilket är det mest relevanta nyckeltalet för att bedöma sådana branscher, ligger mellan 2 och 4 procent i byggbranschen. De mest lönsamma skolföretagen ligger tre till fyra gånger så högt. Då ska man veta att byggbranschen beskrivs som ett oligopol med tre dominanta aktörer och att rörelserisken knappast är lägre än i skolbranschen. 

Sedan börjar PWC trassla med att redovisningen inte visar det ”reella” operativa kapitalet. Sådana tillgångar som ”varumärken, personal, och strukturerade processer” syns i inte redovisningen. Nej, de har inget där att göra. Titta bara i Academedias och Engelska Skolans årsredovisning. Inget hade hindrat dem från att ta upp sådana ”mjuka värden” i koncernredovisningen i samband med sina förvärv. Men de finns inte. Istället har de bokat upp det som goodwill, den stora skillnaden mellan de förvärvade bolagens egna kapital och priset de betalat. Vad motiverar ett goodwillvärde? Jo att det förvärvade bolaget förväntas generera en kontinuerlig överavkastning.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.