En bra skola är viktigt. Inte sällan påverkas en individs hela livsresa av skolåren. Därför är det kanske inte så överraskande att även föräldrar inser vikten av en skola som håller hög kvalitet.
Enligt en undersökning som Lärarförbundet gjort i samarbete med Novus, uppger två av tre föräldrar att det är viktigt att en kommun eller stadsdel har en bra skola för att de ska överväga att flytta till en ny bostadsort.
Om inte skolan i en kommun håller den kvalitet som föräldrarna efterfrågar, så får kommunen betydligt svårare att bemanna sin verksamhet. Det är alltså troligt att till exempel stadsplanerare och sjuksköterskor, socialsekreterare och ingenjörer kommer välja att arbeta där de i rollen som föräldrar ser att skolan kommer att kunna lägga en bra grund för barnens framtida livsresor. För att klara sin framtida kompetensförsörjning är det med andra ord A och O att kommunerna prioriterar och satsar på behoven i skolan.
Det här gäller naturligtvis även för rekrytering av lärare. Kommuner, som visar att de satsar på sina skolor och förskolor och har bra villkor för sina skolledare, lärare och förskollärare blir naturligtvis mer attraktiva som arbetsgivare jämfört med kommuner som gör andra prioriteringar.
För kommuner som vill växa är det nödvändigt att prioritera skolan, annars kommer de inte att vara attraktiva som bostadsort. Ur ett kommunalt perspektiv är skolan en avgörande faktor för tillväxt, men också för att kunna rekrytera välutbildad personal till såväl lokalt näringsliv som kommunens egen verksamhet.
Det sistnämnda är något som i stort sett varje kommunledning kommer att behöva förhålla sig till, eftersom antalet barn och gamla ökar betydligt mer än dem i arbetsför ålder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har visat att det finns stor risk för arbetskraftsbrist inom många kommunala verksamheter de kommande åren. Kommunerna som arbetsgivare står inför en stor och växande rekryteringsutmaning.
Det gäller också i skolan. Redan i dag saknar Sverige över 60 000 lärare. Nästan 40 000 utbildade lärare har lämnat yrket i förtid. Statistiska Centralbyråns prognos visar att lärarbristen kommer fortsätta öka till nära 80 000 fram till en bit in på 2030-talet.
Huvudorsaken till lärarbristen är att staten och arbetsgivarna inte har klarat av att värna och värdera sin lärarkår vilket lett till låga lärarlöner, hög arbetsbelastning och för mycket detaljstyrning. Lösningen på lärarbristen är att åtgärda dessa.
Ironiskt nog så leder lärarbristen i sig till ytterligare brist på lärare. Lärares arbetsmiljö blir lidande när det inte går att rekrytera nya utbildade kollegor när någon slutar eller när det inte går att hitta vikarier när någon är sjuk eller föräldraledig. Arbetsbelastningen på alla behöriga lärare som finns i skolor och förskolor ökar genom att de behöver handleda obehöriga kollegor och täcka upp för vakanta tjänster. Bristen i sig riskerar leda till en negativ spiral där ännu fler lärare lämnar yrket.
Det i sin tur riskerar naturligtvis kvaliteten i skolan. Så föräldrar som vill försäkra sig om att deras barn får gå i bra skolor med behöriga och utbildade lärare gör klokt i att vara på sin vakt.
Det borde även alla landets kommunpolitiker vara. Den kommun som klarar att rekrytera behöriga lärare till sina skolor, kommer ha ett försteg när det gäller att klara rekryteringsutmaningen till såväl andra kommunala sektorer som till det lokala näringslivet. Hur politikerna tänker lösa utmaningen borde toppa dagordningen för valrörelsen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
