Skolan tål inte fler nedskärningar

Ett demokratiskt välfärdssamhälle måste bygga på en gemensam och jämlik utbildning, med fokus på kunskapsutveckling i ett brett perspektiv och med respekt för varje individs behov och möjligheter att kunna utvecklas som människa och samhällsmedborgare. Utbildningen har en viktig funktion när det gäller att bevara och utveckla vår demokrati och för att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter att använda hela sin potential.

I våras marscherade lärare i Malmö, Uppsala, Jokkmokk, Jönköping, Göteborg och Stockholm för att protestera mot de nedskärningar på förskola, fritidshem och skola som pågår runt om i landet. Nu finns också Skolledarupproret där skolledare runt om i landet gått samman för att driva frågan kring konflikten mellan det statliga uppdraget, styrningen och krympande resurser.

I helgen gick alla dessa grupper samman och demonstrerade mot nedskärningarna i utbildningen och dess konsekvenser.

I flera kommuner tydliggör de fackliga organisationerna vilka konsekvenser nedskärningarna kommer att få för personal och för barn och elever, till exempel i Lunds kommun där stora nedskärningar kommer att göras inom utbildningen.

Det är inte något nytt att nedskärningar pågått och pågår i många kommuner, men när lärare och skolledare i hela landet går samman för att stoppa nedskärningar, då är det en tydlig signal till alla oss politiker.

Lärarnas löner har höjts en del under de senare åren, vilket är bra. Men när nedskärningar kombineras med högre kostnader och ökade krav så blir arbetsmiljön för lärare och skolpersonal försämrad. Det leder i sin tur till att arbetsmiljön för barn och elever också påverkas negativt samt att möjligheterna för verksamheterna att nå utbildningsmålen försämras.

Det är en självklarhet att stödja kraven på att stoppa nedskärningarna i förskola, fritidshem och skola. I många kommuner räcker det dock inte att stoppa nedskärningarna, eftersom de pågått under en längre tid. i Dessa kommuner krävs ökade satsningar på förskola, fritidshem och skolan.

Ett stopp för det ”fria” skolvalet och stopp för vinster i förskola och skola är också nödvändigt för en jämlik och mindre segregerad skola. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det bör även politiska beslut göra.

Att investera i utbildningen är att investera i demokratin. Något som alltid är viktigt, men är extra viktigt i tider när högerextrema krafter ökar, när klimatkris pågår och när självklara mänskliga rättigheter ifrågasätts på olika håll.

Flera partier bjuder nu över varandra i satsningar på militär, polis, hårdare straff, fler fängelser och andra repressiva åtgärder. Demografiska förutsättningar och ökade kostnader i kommuner tas som naturlagar för att göra nedskärningar, skatten ses som ett mål i sig istället för ett verktyg för att nå målen.

Samtidigt som demokratins viktiga grundsten, utbildningen, får försämrad kvalitet – riskerar kommunerna dessutom att stå utan utbildade lärare i förskola, fritidshem och skola. En negativ spiral tenderar att fortsätta och förstärkas.

Dags att tänka tvärtom – för ett demokratiskt, tryggt, säkert, jämställt och jämlikt samhälle krävs det satsningar på utbildningen. För att nå det krävs viss skattehöjning i en del kommuner på kort sikt. Samtidigt måste en statlig finansiering av skolan införas och en omfördelning till förmån för ökade resurser till förskola, fritidshem och skola genomföras.

Politiska beslut måste vara långsiktiga och hållbara. Att investera i utbildning är lönsamt på sikt och bör prioriteras framför skattesänkningar för de rikaste och stora satsningar på militären.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.