Skola

Skolan ska ge alla elever goda förutsättningar

Jag  känner inte till någon annan organisation som är så full av tabun och som har så många heliga kor som skolan konstaterar Patrick Finn, som efterlyser en sann och faktabaserad diskussion om skolans utveckling och uppmanar vuxna att inte ducka för de frågor som de tycker är problematiska och jobbiga att diskutera. 

Jag har jobbat i skolans värld i snart 20 år, som lärare, skolledare och nu utvecklingsledare. Jag älskar den svenska skolan och möter varje vecka lärare som i stort som smått förändrar världen till det bättre. Det finns dock saker som vi skulle kunna göra bättre och läroplanens första kapitel: ”Skolans värdegrund och uppdrag” ger oss vägledning för hur en sådan diskussion bör gå till. 

”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram” 

Ändå känner jag inte till någon organisation som är så full av tabun och har så många heliga kor som skolan. Det första tabut som jag skulle vilja belysa, är det faktum att vi alltför ofta misslyckas med vårt viktigaste uppdrag, i skollagens tredje kapitel formulerat så här:

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Ändå visar verkligheten upp en bild som sällan kommer fram i ljuset. I rapporten ”Utmaningar i undervisningen” från 2016, visar Skolinspektionen tydligt att drygt en tredjedel av alla elever i årskurs 9 upplever att skolarbetet inte stimulerar dem att lära sig någonting mer och att en tredjedel av eleverna uppger att de får för lite utmanande uppgifter i skolan. För alltför många elever upplevs alltså skolan som en ren transportsträcka. Om du har problem med att nå målen i skolan ser det ännu värre ut. Endast en fjärdedel av eleverna som behöver extra anpassningar, får anpassningar som faktiskt baseras på deras reella behov, enligt Skolinspektionens rapport ”Skolans arbete med extra anpassningar” från 2016:

”Anpassningarna utgår inte från elevens behov. Det är vanligt att många av anpassningarna genomförs utifrån det lärarna identifierat som ett genomsnitt av behov hos eleverna i undervisningsgruppen, vilket inte är avsikten.”

Standardförklaringen för i princip alla skolans problem brukar vara att det saknas resurser, men då Sverige tillhör de länder i OECD som lägger ned mest resurser på skolan, är det helt rimligt att vi måste börja föra ett resonemang kring hur skolans resurser är organiserade och fördelade. Troligtvis finns det bättre lösningar än de vi har nu och tar vi elevernas behov som utgångspunkt i ett faktabaserat resonemang kring vad som påverkar deras lärande på bästa sätt så finns det mycket att vinna, det är jag helt övertygad om.

Det andra tabubelagda ämnet som jag tänkte ta upp, är de olika skolämnenas relevans och existensberättigande. Den 5 januari 2016 blossade den så kallade ”Smörknivsdebatten” upp då en skribenten Ann-Charlotte Marteus på Expressens ledarsida förde fram åsikten att det var dags att sålla bland skolans alla ämnen. Att säga att det tog hus i helsike är en underdrift. Saken är dock att detta är en relevant och helt nödvändig fråga, som vi måste kunna hantera och föra en konstruktiv diskussion kring. Är allt som står i läroplaner och kursplaner fortfarande aktuellt? Förr eller senare är det nödvändigt att börja gallra i läroplanerna och då måste vi kunna föra en objektiv, saklig diskussion om vad som är mest relevant för eleverna i framtiden.

Sammanfattningsvis är jag helt övertygad om att vi måste börja föra en sann och faktabaserad diskussion om skolans utveckling och inte ducka för frågor som vi som vuxna tycker är problematiska och jobbiga att diskutera. Skolan är till för att eleverna ska ha så goda förutsättningar att leva ett rikt och produktivt liv som möjligt och då är det bara för oss vuxna att svälja de beska dropparna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.