Debatt
Skolval
12 oktober 2020 kl 09:05

”Skolan ska fokusera på kunskapsuppdraget”

Att en rektor på en skola i ett utsatt område så tydligt spelar ned lärarens roll och vad som händer i klassrummet och i stället betonar att elevens bakgrund är det avgörande, är minst sagt oroande, replikerar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Det här är en opinionstext

Ulla Hamilton
vd Friskolornas Riksförbund

Linnéa Lindquist skriver om friskolornas hemsidestext om utredningen ”En mer likvärdig skola”, som nu är ute på remiss. Hon ställer sig bakom de förslag som finns i utredningen och menar att de syftar till att göra skolan mer likvärdig än vad den är i dag. 

Läs också ursprungsinlägget i detta replikskifte

Vi är kritiska mot utredningen. Uppdraget var att – om analysen visar att skillnaderna i avsatta resurser behöver minskas för att förbättra kunskapsresultaten så ska utredaren ta fram förslag. Trots att analysen av kopplingen mellan resurser och kunskapsresultat saknas i utredningen föreslås stora organisatoriska och resursstyrande förändringar. 

Utredningen föreslår att alla ska välja skola – det är bra. Det minskar effekterna av boendesegregationen. Men tyvärr innebär urvalskriterierna – där utredaren vill styra med kvoter och lottning – att det blir svårt för föräldrar att förutse vilken skola barnet får plats på. Kö förbjuds som urvalsgrund i stället avgörs allt strax inpå skolstart. Den som vill byta skola under terminen måste få tillstånd från myndigheten. 

En viktig likvärdighetsfråga som utredaren dessutom inte hanterar är situationen för elever med särskilda behov. Dagens system fungerar inte alls. Men endast en ny utredning föreslås. 

Friskolornas villkor och elevernas bakgrund ligger i fokus för utredningen. Elever som väljer friskola får lägre skolpeng. Hur likvärdigt är det? Minskade resurser till friskolor, leder vare sig till bättre skolor eller likvärdigare skolor. Att införa en regional skolmyndighet är ingen garanti för en mer likvärdig skola. 

Alla vet att det är viktigt vad som händer i klassrummet. Något förvånande är det då att läsa ”Men Hamilton bortser från att det som främst påverkar elevernas kunskapsresultat är vilka som sitter i klassrummet och inte vad man gör i klassrummet.” Att en rektor på en skola i ett utsatt område så tydligt spelar ned lärarens roll och vad som händer i klassrummet och i stället betonar att elevens bakgrund är det avgörande, är minst sagt oroande. 

Hur viktigt det är vad som händer i klassrummet framgår tydligt i en nyligen presenterad granskning av Skolinspektionen. De skriver ” En omfattande diskussion finns om att skillnader mellan skolor har ökat. Vissa studier visar emellertid att variationen mellan klasser över tid också har ökat i Sverige. Det finns stöd för att det som sker inom en skola, särskilt kopplat till klassrum, undervisning och lärare, kan förklara en stor del av resultatvariationen mellan elever.”  OECD har också uppmärksammat denna inomskolvariation. Men inget av detta hanteras i utredningen. 

Det är djupt bekymmersamt att som utredningen och Lindquist utgå ifrån att en viss bakgrund är en nackdel och förutsätter mer resurser. Vissa kallar denna inställning för ”de låga förväntningarnas rasism”. Varför är det så svårt för många skolor att ha höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund? Om det sedan visar sig att elever behöver mer stöd så ska det finnas, oavsett bakgrund.  

Lösningen för att minska skillnaden mellan bra och dåliga skolor ligger inte i att straffa de bra skolorna. Det ligger inte heller i att försöka skapa ”en allsidig social sammansättning”. Det ligger i att skolan fokuserar på kunskapsuppdraget. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 12 oktober 2020 kl 09:05

Skribent

Ulla Hamilton
vd Friskolornas Riksförbund