Skola

Skolan offret i en politisk pajkastning

Det får vara slutreformerat nu. Det behövs inget förstatligande av skolan. Däremot behöver staten bidra med ekonomisk stöttning, arbetsro och långsiktighet för skolor och huvudmän. Det är dags att låta rätt yrkesprofession ta hand om skolan, nämligen lärarna och skolledarna själva, slår biträdande rektorn Vesna Prekopic fast.

Skoldebatten har redan under 2014 års första vecka hunnit dominera medierna. Signalen från Pisaundersökningen tas på allvar. Politiska utspel och kampanjer tävlar om uppmärksamhet, och Alliansen tappar trovärdighet i skolfrågan, inte minst när utbildningsminister Jan Björklund förra veckan visar upp en skylt med orden ”Förstatliga skolan” i Aftonbladet 4/1-2014, samma dag som Moderaternas Tomas Tobé publicerar en debattartikel i DN med rubriken ”Vi säger nej till att göra den svenska skolan statlig”.

De politiska utspelen har varit en blandning av konstruktiva mål och åtgärder, syndabocksletande och floskelartade självklarheter. Men kunskapsresultaten och likvärdigheten har försämrats under hela 2000-talet och när samtliga partier nu tävlar om att komma på de bästa vallöftena för att förbättra den svenska skolan, så kan man undra om alla åtgärder som föreslås behöver ett kommande val för att förverkligas.

Hög lärartäthet, mindre klasser, fler och snabbare stödinsatser och fler specialpedagoger är exempel på vad alla partier säger sig vilja satsa på. Det behövs varken statligt huvudmannaskap eller politiska mirakelmetoder för att åstadkomma det, men det behövs kommuner, huvudmän och rektorer som tar ansvar och satsar ekonomiska medel på verksamheten. Anställ fler lärare, gör mindre klasser och sätt in det stöd som krävs. Det är inte vilja som saknas, utan budget. Både budget och verksamhet skulle förmodligen förändras drastiskt om eleven, och bara eleven, tilläts vara högsta prioritet. Här kan staten ge sig in i skolans uppryckningsarbete, oavsett regeringskonstellation: Öronmärkta statliga medel till de skolor som behöver det för att förbättra verksamheten. 

Skolverket har i Skolverkets lägesbedömning för 2013 lyft fram tre utvecklingsområden som kräver att skolor och huvudmän tar sitt ansvar för att utvecklingen går framåt. De viktigaste områdena för att vända den negativa resultatutvecklingen är:

  • Säkra tillgången till kompetenta lärare
  • Långsiktighet för skolor och huvudmän
  • Hantering av det förändrade sökmönstret till gymnasiet

Det bör därför skapas förutsättningar på skolorna för att lärarna ska kunna ta ansvar för sitt professionella yrkesutövande. Forskningsbaserad kompetensutveckling, mer tid för undervisningstid och mer tid till för- och efterarbete är exempel på hur lärarkompetens kan stöttas och utvecklas.

Lärare ska ha lärandet i fokus, administratörer kan ha administration i fokus. Skolans kärnverksamhet, elevernas lärande, måste vara utgångspunkt för budgetering och organisering. Det behövs inget förstatligande av skolan för detta, däremot behöver staten bidra med ekonomisk stöttning, arbetsro och långsiktighet för skolor och huvudmän. Det får vara slutreformerat nu. Karriärtjänster, styrdokument, lärarutbildning och högre löner kan de politiska partierna fortsätta att driva och utveckla. Men i övrigt är det dags att låta rätt yrkesprofession ta hand om skolan, nämligen lärarna och skolledarna själva.

Kraven ska vara höga på eleverna, lika höga som på den personal som möter eleverna. Men kanske ska kraven vara allra högst på de politiker som haft många år på sig att sluta kasta sand på varandra och istället initiera dialog med huvudmän och skolor som har den verkliga makten att redan nu börja förändra situationen. Skoldebatten behöver inte mer politisk pajkastning, utan krav på konkreta åtgärdspaket från varenda kommun, huvudman och rektor med ansvar för en kunskapsfylld och likvärdig skola. Om den svenska skolan ska rycka upp sig måste lärare och skolledare få ta hand om skolan och politikerna ta hand om politiken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.