Skola

Skolan måste stå upp för demokratin

Skolan och samhället står inför stora utmaningar. Efter nästan hundra år av rösträtt för både kvinnor och män så hotas återigen det öppna samhället och det demokratiska samtalet vilket i nästa led kan vara ett direkt hot mot demokratin, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Årets val har beskrivits som ett ödesval. Efter att antidemokratiska krafter i bland annat Almedalen gjort sig breda, en aggressiv och tillspetsad debatt i sociala medier och till och med hot om utländsk påverkan i valrörelsen ställer sig många frågan: Hur många kommer ta sitt medborgerliga ansvar och rösta i årets val? Kommer valdeltagandet att gå ner eller kommer det ligga på de höga nivåer som vi haft de senaste valen?

De senaste åren har vi haft en viktig diskussion om skolans kunskapsresultat. Men skolan har också ett annat lika viktigt uppdrag. Det handlar om att utbilda medvetna och kompetenta medborgare som kan hantera den kunskap och värdegrund som det svenska samhället vilar på. Skolan ska verka för demokrati och alla människors lika värde. På det sättet blir valet ett slags facit på hur väl skolan har lyckats med demokratiuppdraget. 

Hittills finns det mycket som tyder på att skolan lyckats ganska väl med detta uppdrag. Alldeles efter att man slutat skolan så har det visat sig att röstviljan är god men sedan sjunker valdeltagandet något. 

Nu ställs skolan och samhället inför större utmaningar. Efter nästan hundra år av rösträtt för både kvinnor och män så hotas återigen det öppna samhället och det demokratiska samtalet vilket i nästa led kan vara ett direkt hot mot demokratin. 

Det kan vara en tuff uppgift att som lärare stå upp för alla människors lika värde. En aggressiv nationalism och religiös fanatism kan idag finnas i klassrummet och få sin näring från sociala medier och/eller från föräldrar som själva hyser extrema uppfattningar. Då krävs en genomtänkt och målmedveten hållning från lärare och övrig skolpersonal. Inte minst kräver det tid för samtal mellan lärare för att diskutera hur detta kan mötas med tydlighet och på ett sätt så att inte hatet cementeras. 

Medielandskapet förändras snabbt. Den fria press som är en förutsättning för att skapa och bibehålla en levande demokrati är satt under starkt tryck. Media anklagas för att vilja förtiga sanningen och enskilda journalister drabbas av hat och hot, framförallt via sociala medier. 

Det är viktigare än någonsin att skolan ger unga människor verktyg för att förstå och hantera såväl fakta som känslomässiga argument. Kritiskt tänkande och källkritik har sedan länge en central roll i skolans arbete. Det är helt avgörande för att bygga en beredskap för att stå emot extrema och hatiska budskap. 

Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) har gått ut och varnat för att vi särskilt i frågor som rör migration, Nato, försvarssatsningar, aborträtten och hbtq-personers rättigheter bör granska våra källor extra noga. Det är frågor där utländska, statliga aktörer enligt MSB, sedan länge försöker påverka den svenska opinionen.

Det oroar mig att alla misstankar och varningar om valpåverkan ska göra att medborgare, i synnerhet förstagångsväljare, avskräcks från att rösta. I det amerikanska presidentvalet inriktade sig Trumpkampanjen på att avskräcka demokraternas kärngrupper från att rösta. Det fick troligen många att avstå och det får inte ske här. 

Jag hoppas också att vansinnesdåd som skol- och bilbränder inte ska ge väljarna en känsla av meningslöshet utan att alla ska ta sitt ansvar och gå och rösta. I många andra länder kämpar man fortfarande för rätten att få rösta. För oss lärare handlar det om hålla demokratins låga levande. Det handlar både om att rösta och om att rösta för demokratins fortlevnad. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.