Debatt
Utbildning
22 juni 2020 kl 13:00

”Skolan måste kompensera alla som drabbats”

Svensk skola kan inte fokusera på enskilda elevgruppers svårigheter när konsekvenser av pandemin ska hanteras. Inte bara elever med funktionsnedsättningar har drabbats, skriver skoldebattörerna Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Det här är en opinionstext

REPLIK. När effekterna av coronapandemin ska kompenseras finns risk att det blir ett ensidigt fokus på elever med funktionsnedsättningar, vilket flera intresseorganisationer lyfter fram i en debattartikel i Dagens Samhälle. Men de effekter som utebliven utbildning och stöd fått på lärandet måste kompenseras för alla elever. Inte bara för dem som har funktionsnedsättningar.

Enligt en undersökning om effekter av pandemin som Lärarnas riksförbund  gjort har fyra av tio lärare inte kunnat genomföra all planerad undervisning. Nästan 30 procent av det centrala innehållet i kurs- eller ämnesplaner har inte hunnits med. Tre av fyra lärare anser att pandemin kommer att ha negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Mest drabbade anses elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd vara, följt av nyanlända och elever med annat modersmål. Skolverket, som analyserat frånvaron under pandemin, har sett en drygt 30-procentig ökning i grundskolan. Frånvaron bidrar till ytterligare missad undervisning.

Mot denna bakgrund vill vi poängtera att alla elever påverkas när de inte får den undervisning de har rätt till. Och bland de särskilt drabbade eleverna finns inte bara de med funktionsnedsättningar. Även elever med kognitiva nedsättningar på grund av till exempel stress eller cp-skada drabbas. Liksom nyanlända, elever med psykisk eller fysisk ohälsa och elever med missbruk, våld och andra problem i sina hem.

Skolfrånvaro och distansundervisning drabbar särskilt socioekonomiskt utsatta elever som inte har egna datorer och välfungerade uppkoppling. Samt de elever för vilka en utebliven skollunch är en helt utebliven lunch.

Svensk skola kan inte fokusera på särintressen och enskilda elevgrupper, vare sig det handlar om en samordnare eller andra insatser. Lärare måste få mer kunskap om en rad orsaker till att lärandet påverkas. Med sin debattartikel ger intresseorganisationerna en bild av att behov av insatser på grund av pandemin uppstår i en diagnos. Men det är i skolans undervisning och lärmiljö som bristerna, svårigheterna och behoven uppstår. Det är också där lösningarna finns.

Problem uppstår i skolsituationen, där elevens svårigheter är en del och undervisningen och lärmiljön är en annan del – oftast den viktigaste.

Fokus måste, precis som debattörerna skriver, vara helheten. En skola som klarar den mångfald av elever som går där. Intresseorganisationerna bakom debattartikeln vill inte ha ytterligare en utredning kring detaljer, men skriver samtidigt att skolhuvudmän och rektorer måste rikta sina insatser tydligare mot elever som har en funktionsnedsättning. Vi menar att med en helhetssyn som inte fastnar i detaljer måste man släppa ett ensidigt fokus på funktionsnedsättningar.

Vi instämmer dock i att funktionsnedsatta drabbas hårt. Trots att debatten ofta handlar om dessa elever får de inte den ledning och stimulans de har rätt till. Än mindre det stöd och de anpassningar skolsituationen kräver.

Men skolfrånvaro och därmed missad undervisning är ett vanligt problem. Lösningen för att minska konsekvenserna av pandemin, för funktionsnedsatta och alla andra drabbade, är inte att fokusera på elevens svårigheter. Lösningen är att lyfta insatserna till skolsituationen och lärmiljön.

Det är också långsiktigt rätt väg för ökad likvärdighet och måluppfyllelse för alla elever.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 juni 2020 kl 13:00
Uppdaterad: 22 juni 2020 kl 14:20

Skribenter

Aggie Öhman
verksamhetsutvecklare och utbildare på Prestationsprinsen
Helena Wallberg
specialpedagog, handledare och utbildare i skolutveckling