Debatt
Skola
1 oktober 2016 kl 02:07

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Skolan kan inte vara vilken marknad som helst

Redan Sokrates varnade för att göra studenter till kunder. Han menade att detta gav upphov till merchants of knowledge, vilka erbjuder studenter vad de vill ha – snarare än vad de behöver, skriver SSU:s ordförande Philip Botström och Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund studerandeförening.

Det här är en opinionstext

Debatten om vinster i välfärden har återigen blossat upp. Uppgifter som sprids menar att den av regeringen tillsatta utredningen kommer att föreslå en begränsning av vinster i exempelvis skolverksamhet med en viss procentsats.

Det är bra med en gedigen debatt i en fråga som engagerar och berör många. Lärarnas Riksförbunds tidigare undersökningar visar exempelvis att färre än en av tio väljare stödjer det system vi har i dag, där det är fritt för friskolor som drivs som bolag att disponera över vinsten. Även de borgerliga väljarna är skeptiska till dagens system. Men vi efterlyser en fördjupad debatt. 

Redan på 400-talet före Kristus varnade Sokrates för att göra studenter till kunder. Han menade att detta gav  upphov till ”merchants of knowledge”, vilka erbjuder studenter vad de vill ha – snarare än vad de behöver. De bakomliggande ekonomiska incitamenten riskerar att förskjuta fokus från kunskap och kvalitet till kund-nöjdhet och höga betyg, då betyg har blivit en konkurrensfaktor för skolor att locka till sig elever med. Samtidigt som svenska elevers kunskapsresultat faller kraftigt får eleverna allt högre betyg. Betygsinflationen är ett påtagligt problem och går inte att blunda för.

Även om de gamla grekerna förtjänas att lyssna till bör även dagens auktoriteter på området uppmärksammas. Andreas Schleicher, chef för OECD:s utbildningsdirektorat, menar att den svenska skolan har förlorat sin själ. Han menade att våra skolor inte längre enbart konkurrerar med höga kunskapsresultat, utan att konkurrensen om eleverna har kommit att omfatta erbjudanden som exempelvis fräcka skollokaler. Detta istället för att erbjuda bättre undervisning.

Det svenska skolsystemet är mer långtgående i sin marknadisering än något annat skolsystem i världen. Konsekvenserna av avregleringarna och valfrihetsreformerna som genomfördes under 90-talet är svåra att mäta, men forskare knutna till Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) menar att det finns många skäl att tro att det samlade resultatet av marknadiseringen är negativt för skolans resultat. Även OECD är skeptiska till utformningen av det svenska skolvalssystemet, som trots sina goda ambitioner har haft tvivel-aktiga resultat.

Det sägs ofta att välfärdssektorer, som vård och skola, utvecklas av att konkurrensutsättas. Det gäller bara att kontrollera kvaliteten. Men när tillit byts ut mot kontroll påverkas lärarnas professionella frihet negativt. En orimligt stor del av arbetstiden tillbringas åt dokumentation för att hålla förvaltningar och myndigheter nöjda. Professionell tillit är en nyckelfaktor för att återupprätta läraryrkets attraktivitet. 

Skolan kan inte vara vilken marknad som helst. Verksamheten förutsätter långsiktighet – både vad det gäller reglering och ekonomiska villkor. Styrningen av skolverksamheten måste vara både stark och mer central för att kunna förverkliga skollagens intentioner om likvärdig och hög kvalitet. Aktörer där profit står högst upp på agendan hör inte hemma i vårt gemensamma skolsystem. 

Vägen framåt är ett modernt huvudmannaskap för skolan, med en starkare nationell finansiering och ett styrsystem som garanterar likvärdigheten för alla elever. Skolvalet behöver reformeras i grunden. En möjlig modell kan vara att översökta skolor använder sig av exempelvis lottning av platser istället för kösystem. Lärarnas autonomi och profession behöver stärkas för att återupprätta yrkets attraktivitet. Det är hög tid att återta kontrollen över det svenska utbildningssystemet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.