Debatt
Läromedel
9 juli 2015 kl 10:24

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

”Skolan i akut behov av nationell IT-strategi”

Svensk skola är i akut behov av en nationell IT-strategi för skolan och en reform, liknande den danska, för stimulans av produktion och användning av potenta digitala läromedel.

Det här är en opinionstext

Rolf Ekelund
filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

Det finns inte någon quick fix för de problem och svårigheter som många anser att den svenska skolan har. Men kanske kan vi ändå göra något för att åstadkomma en vändning till det bättre, även i ett kortare perspektiv.  

Först en påminnelse om några av de brister i skolan, som kritikerna ofta pekar på.

• Usla resultat (PISA, OECD, NP)

• 70 000 lärare saknas inom fem år (Skolverket)

• 87 % av de personer som omnämns i historieböckerna är män (vetenskaplig studie)

• Dåligt språk i mängder av lärresurser på nätet (Svenskläraren)

• Eleverna efterlyser sammanhang och struktur (elever, Skolinspektionen)

Ett par mer sällan diskuterade problem:

• Sverige saknar en nationell strategi för skolans digitalisering

• Brist på digitala läromedel. Används i mycket ringa utsträckning

Genom att lösa de mer sällan diskuterade problemen skulle vi underlätta för lösning och/eller överbryggning av många av skolans övriga brister.

Om vi anstränger oss att se problematiken ur elevens perspektiv så måste ju rimligen digitaliseringen hamna i fokus. Barn och ungdomar kommunicerar, och informerar sig nästan enbart via digitala medier. Merparten av eleverna har också tillgång till en egen dator i undervisningen. 

Några exempel på vad digitala läromedel kan tillföra undervisningen: rörliga bilder (filmer inbäddade i läromedlet), visualiseringar och animeringar (laborationer, experiment, ekosystem, processer), alternativa texter av olika komplexitet och svårighetsgrad (lätt att skifta), uppläsning av all text (eleven bestämmer talhastighet), interaktion (kamrater, lärare, föräldrar m fl.), digitala portföljer (kontinuerlig respons från lärare och kamrater), texter och information som uppdateras i realtid (av utgivaren och/eller läraren/eleven), kollegialt lärande (lärresurser från kollegor kan lätt integreras), stora möjligheter till individanpassning, läromedlet är alltid närvarande (inga glömda böcker).

Sverige har kommit rejält på efterkälken. Danmark är föregångslandet. Där anslås mer än dubbelt så mycket pengar till läromedel, räknat per elev och läsår, som i Sverige. Svenska skolor använder 5 procent av läromedelspengarna till inköp av digitala läromedel. Motsvarande siffra i Danmark är 40 procent. Räknat per elev innebär detta att de danska lärarna handlar digitala läromedel för i stort sett samma belopp som de svenska lärarna köper läromedel för totalt (böcker + digitala). Skillnad!

Den danska modellen innebär att staten subventionerar skolornas inköp av digitala läromedel med 50 procent. 

De svenska läromedelsförlagen har under flera decennier haft av en negativ försäljningsutveckling. Branschen är i dag bara en spillra av vad den var för trettio år sedan. Det är därför föga troligt att de nuvarande läromedelsföretagen mäktar med att på egen hand skifta till kostsam produktion av potenta digitala läromedel. 

För någon månad sedan arrangerades en hearing kring skolans digitalisering och digitala läromedel i riksdagens utbildningsutskott. Den danska modellen presenterades då som ett föredöme och vann gehör.

Svensk skola är i akut behov av en nationell IT-strategi för skolan och en reform, liknande den danska, för stimulans av produktion och användning av potenta digitala läromedel.

Utspelet från Gustav Fridolin om lärarfortbildning kring digitala medier räcker inte. Skolan får inte bli ett museum med digitala skrivmaskiner!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 juli 2015 kl 10:24
Uppdaterad: 18 november 2019 kl 07:59

Skribent

Rolf Ekelund
filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare