Nytt system för skatteutjämning Skatteutjämningsförslaget

Skolan blir mer likvärdig med kostnadsutjämning

Den stora svagheten i det svenska systemet är att kommuner med stora utbildningsutmaningar inte får tillräckligt ekonomiskt stöd. Det gäller företrädesvis landsbygdskommuner. Kostnadsutjämningsutredningens förslag är ett välkommet steg i rätt riktning, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.  

De förslag från Kostnadsutjämningsutredningen som rör utbildningssektorn är bra och rimliga. Ofta hör vi i debatten att svensk skola är i kris, men många skolor i vårt land tillhör världens bästa. Det som är sant är att vi har stora och växande skillnader mellan skolor, där socioekonomisk bakgrund och boendeort ofta avgör en elevs skolresultat. Lärarbehörigheten och lärarerfarenheten är så gott som alltid lägst i de skolor som har tuffast socioekonomiska förutsättningar.

OECD har pekat på att Sverige är ett av de länder där problemen med att upprätthålla en likvärdig skola växer. Den stora svagheten i det svenska systemet är att vi lämnar kommuner med stora utbildningsutmaningar utan tillräckligt ekonomiskt stöd – företrädesvis landsbygdskommuner. Kostnadsutjämningsutredningens förslag är ett välkommet steg i rätt riktning.

Det är utmärkt att utredaren, Håkan Sörman, vill införa en ny socioekonomisk fördelning vad gäller förskola och fritidshem. Skollagen stadgar att kommuner ska fördela sina resurser till verksamheterna socioekonomiskt. Men det har varit ovanligt att kommuner faktiskt fördelar resurserna till förskola och fritidshem utifrån socioekonomi. Från Lärarförbundets sida hoppas vi att utredningens förslag leder till att fler kommuner fördelar sina resurser socioekonomiskt till förskola och fritidshem, samtidigt som det möjliggör för kommuner med stora utmaningar att satsa mer än idag.

Något som förtjänar all politisk uppbackning är förslaget att vuxenutbildning, Komvux och Sfi, ska finnas med i kostnadsutjämningen. Få åtgärder är mer lämpliga för bättre integration och ökad sysselsättning än utbildningsinsatser i kommuner där många saknar grundläggande utbildning.

Vad gäller gymnasieskolan menar utredaren att en socioekonomisk fördelning skulle krocka med den fördelning som görs relativt de olika gymnasieprogrammen. Tyvärr presenteras inga siffror som belägger detta argument.

Inte heller för grundskolan väljer utredaren att lägga fram förslag på socioekonomisk omfördelning. Skälet är att det statliga likvärdighetsbidraget fyller samma funktion. Utredaren säger samtidigt att om det skulle försvinna – vilket till exempel Moderaterna och Centerpartiet har föreslagit i sina budgetmotioner i riksdagen – bör det istället införas en motsvarande mekanism i utjämningen. Det går bara att instämma i detta. När vi äntligen har fått till en socioekonomisk utjämning till grundskolan får vi inte slarva bort den. Den måste finnas kvar – endera som ett statligt riktat bidrag eller inom kostnadsutjämningen.

Vi vet också att likvärdighetsbidraget har haft effekt. När vi jämför den faktiska kostnaden 2016 och 2017 med referenskostnaderna för samma år och relaterar det till likvärdighetsindex, så ser vi en påtaglig ökning av hur stor del av skillnaden mellan kommunerna som kan förklaras av socioekonomi. De statliga pengarna möjliggör redan nu – innan det ens är fullt utbyggt – att kommuner med stora utmaningar kan satsa mer på skolan jämfört med tidigare.

Och resurser spelar stor roll i både skola och förskola – oavsett vad moderaterna Carina Wutzler och Adam Reuterskiöld tror. Allra viktigast är resurser för de elever som har de största skolutmaningarna. Det är kanske inte är så förvånande att företrädare för de två kommuner i Sverige som har femte respektive tolfte bäst skolförutsättningar ser saken med andra ögon.

Men det är ingen tvekan om att utredningens förslag kommer att hjälpa socioekonomiskt svagare kommuner att erbjuda både sina unga och äldre bättre möjligheter till utbildning. Det är bra för hela Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.