Skog

Skogsstyrelsen tar inte politisk ställning

Vi tar debatten om att ribban för vad som anses vara en nyckelbiotop lagts för högt eller för lågt. Det ingår i en myndighets roll att balansera olika synpunkter och samtidigt agera utifrån vårt uppdrag, replikerar chefen för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen Göran Rune.

Replik. Beslutet som Peter Helander kritiserar i sin debattartikel handlar om att Skogsstyrelsen höjt ribban för vad som anses vara en nyckelbiotop i nordvästra Sverige. En nyckelbiotop är skog med mycket stor betydelse för växter och djur. Beslutet är en direkt konsekvens av regeringens besked att vi ska ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna när vi inventerar nyckelbiotoper. Med beslutet att höja kraven i nordvästra Sverige, där koncentrationerna av höga naturvärden är högre, fullföljer vi som myndighet det uppdrag vi fått från politiken.

Att skogsnäringen tycker vi borde höjt kraven ännu mer för vad som anses vara en nyckelbiotop för att därmed få färre områden med den klassningen, är förstås känt för oss. Precis som att representanter från miljöorganisationer tycker att vi inte borde ha höjt ribban alls med den risk de ser för att skogar med höga naturvärden avverkas.

Vi tar debatten om att ribban lagts för högt eller för lågt. Det ingår i en myndighets roll att balansera olika synpunkter och samtidigt agera utifrån vårt uppdrag. Däremot vore det välkommet med ett politiskt ställningstagande om samhällets syn på de stora områdena i nordvästra Sverige som har höga naturvärden.

Beslutet innebär inte att det blir mer skog som identifieras som nyckelbiotoper i nordväst, snarare tvärtom. Nyckelbiotopsbegreppet har heller inte förändrats på det sätt som Helander beskriver. Redan efter den första kontrollinventeringen år 2000 stod det klart att det fanns stora arealer nyckelbiotoper i främst norra Sverige som ännu inte hade identifierats.

Peter Helander skriver också att ”Redan i dag är 30 procent av landarealen undantaget från brukande och när ska det vara nog?”. Det är ett tydligt exempel på ett politiskt ställningstagande som inte en myndighet ska göra. Det är inte Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering som ska avgöra hur mycket skog som ska skyddas. Det om något skulle kunna leda till att tillit och förtroende mellan medborgare och myndigheter skadas.

Det är just precis som Peter Helander skriver, att vår identifiering av en nyckelbiotop är ett kunskapsunderlag till skogsägaren, inget annat. Information om naturvärdena som finns i skogen och som anses vara av mycket stor betydelse för växter och djur. Det är inte ett beslut om skogsägaren ska få avverka eller inte och heller inget brukandeförbud. Vi är förstås medvetna om att certifieringen förbundit sig att inte hantera skog från nyckelbiotoper. Men det är ett beslut som FSC-certifieringen tagit att koppla den till nyckelbiotoper. Helander får vända sig dit. Det ansvaret kan inte läggas i knät på Skogsstyrelsen.

Peter Helander ifrågasätter om det skett något samråd med skogsbruket. Jo, skogsbruket, och representanter från miljöorganisationer, har varit med i samverkansprocessen kring arbetet med att utveckla vår metod för att inventera. Man har självklart också fått lämna synpunkter under ärendets gång. I frågan om kravnivåer för bedömning av nyckelbiotoper har olika aktörer motsatta uppfattningar.

Att göra avvägningen mellan de inte sällan motstridiga intressen som finns om svenska skogar och samtidigt arbeta enligt uppdraget från politiskt fattade beslut, det är så en myndighet kan och ska agera för att på lång sikt skapa tillit och förtroende i samhället. Det är också så vi har agerat i det här fallet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.