Vårdavtalet 2019 Hela debatten

SKL: Vi tar oss an verklighetens problem

Vi behöver gemensamt ifrågasätta hur vi jobbar inom vården och diskutera hur vi bäst utnyttjar digitaliseringens möjligheter, skriver företrädare för SKL:s förhandlingsdelegation i en slutreplik.

SLUTREPLIK. I såväl offentlig som privat sektor är efterfrågan på personal högre än på länge, det är vi överens om med Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. De kommande fem till tio åren kommer situationen bli än tuffare: personer över 80 år kommer att öka med 48 procent, medan personer i arbetsför ålder endast ökar med 6 procent, enligt aktuell prognos.

Alla som nu debatterar frågan om hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning behöver se att det inte finns potentiell arbetskraft som bara står och väntar på att bli rekryterad till vården. Med bland annat den utgångspunkten arbetar vi nu intensivt för att komma överens med Vårdförbundet om ett nytt avtal för 90 000 medarbetare i vård och omsorg.

När Ribeiro refererar till att SKL har diskuterat ”kreativa lösningar”, så handlar det nog om de viktiga och riktiga förändringar på hälsocentraler, på vårdavdelningar och i hemtjänsten som sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och andra är med och genomför. De gör det för att arbetsmiljön ska bli hälsosammare, arbetstiderna ska fungera bättre – för både verksamheten och medarbetarna – och för att patienter och brukare ska få vård och omsorg av hög kvalitet. 

Förändrade arbetssätt är nämligen helt nödvändiga just på grund av det vikande rekryteringsunderlaget. Vi behöver gemensamt, både arbetsgivare och medarbetare, ifrågasätta hur vi jobbar, utveckla hur vi organiserar verksamheterna och diskutera hur vi bäst utnyttjar digitaliseringens möjligheter.

Det handlar inte om att ”runda problemet”. Tvärtom. Det är att ta sig an verklighetens problem, att utgå från fakta, söka en lösning och fortsätta ta ansvar för vård och omsorg. Inte bara för de behov som patienter och brukare har idag, utan för de behov vården och omsorgen kommer att ha det kommande decenniet. Det är genom att förändra, ifrågasätta och utveckla arbetssätt och organisation som vi kan lösa det gemensamma ansvar vi har att fortsätta leverera högklassig vård till Sveriges invånare. 

Löneutvecklingen har varit stabil de senaste åren inom vård och omsorg. Sjuksköterskor och undersköterskor tillhör de yrkesgrupper som förbättrat sitt löneläge mest jämfört med hundratals andra yrken. En barnmorska har i genomsnitt ökat sin månadslön med 6 800 kronor mellan 2013 och 2017. 

Vi är överens med Vårdförbundet om att lönespridningen behöver öka. Det gör den bäst genom ett sifferlöst avtal där lönen även fortsättningsvis sätts lokalt nära verksamheten, exempelvis utifrån ansvar och kompetens.

Det är mot den bakgrunden som våra förhandlingar om ett nytt kollektivavtal förs. Vi hyser stora förhoppningar om att i en konstruktiv anda och med medlare som hjälp, kunna komma överens om ett avtal. Med ett modernt avtal som grund kan det viktiga arbetet som medarbetarna gör i vård och omsorg fortsätta att utvecklas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.