SKL: Så kan den svenska förlossningsvården bli bättre

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen har sedan 2015 satsat på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Hittills har 4,3 miljarder kronor fördelats till regionerna. De kommande tre åren ska ytterligare en miljard kronor per år tillföras. Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga och säkra hela vägen – före, under och efter en graviditet.

Vi har en trygg och säker vård med höga medicinska resultat i Sverige. 95 procent av alla kvinnor som lämnar BB uppger att de är nöjda med sin förlossning och andelen allvarliga bristningar har minskat från 2,9 till 2,1 procent sedan 2014. Men en graviditet och förlossning är aldrig riskfri. Så länge det finns kvinnor och familjer som upplever att de inte får den bästa vården eller drabbas av olika vårdskador i samband med förlossningar, måste vi fortsätta att jobba med förbättringar. Vi ska ta varje kvinnas oro på allvar och bemöta henne utifrån hennes behov.

Kvinnorna behöver bli mer involverade och delaktiga. Efter årsskiftet lanserar vi därför en ny digital enkät till alla gravida och nyblivna mammor. De får berätta om sina upplevelser av vården och sin egen hälsa under graviditet, förlossning och eftervård. Med kvinnornas svar som grund kommer hela vårdkedjan att kunna utvecklas än mer.

En ännu bättre förlossningsvård kräver också en god arbetsmiljö. Hälso- och sjukvården måste både behålla och rekrytera nya medarbetare. Konkurrensen om arbetskraft kommer att bli ännu tuffare. Nyckeln är en god arbetsmiljö, där medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet är avgörande.  

Svensk förlossningsvård kan och ska bli ännu bättre, men att det hela tiden målas upp en bild av att vården inte finns där för kvinnorna vid livets största ögonblick gynnar ingen. Att bara beskriva förlossningsvården som ett haveri eller som om den hade passerat bäst föredatumet löser inte problemen. Det gynnar inte vårdens medarbetare, som gör ett fantastiskt jobb. Det gynnar definitivt inte föräldrar som riskerar att oroa sig i onödan inför förlossning. Det bidrar inte till att utveckla svensk förlossningsvård.

SKL har tagit fram en plan med fem strategier om hur vårdens nyckelaktörer kan arbeta för att förbättra vården före, under och efter graviditet:

• Involvera kvinnorna och deras familjer. Det ökar möjligheten att identifiera och prioritera de områden som kvinnor och deras familjer upplever behöver åtgärdas.
• Anpassa vården efter behov. Det kan exempelvis innebära förändrade rutiner för att nå grupper med särskilda behov, arbeta systematiskt med riskbedömningar före, under och efter graviditet, men även att det finns tillgång till språklig och kulturell kompetens bland medarbetarna.
• Utveckla en sammanhållen vårdkedja. Det kan handla om att stärka informations- och kunskapsöverföringen mellan olika verksamheter så att kontinuiteten säkerställs i relationen mellan kvinnor, deras familjer och vårdteamet.
• Utveckla arbetssätten i vården. Brist på vårdpersonal kan inte lösas enbart genom ytterligare resurser, utan kräver också att vårdens arbetssätt utvecklas. Exempelvis kan mentorskapsprogram för barnmorskor införas och administration underlättas genom digitalisering.  
• Utveckla kunskapsstyrningen. Kvaliteten i kvinnosjukvården behöver fortsätta öka. Fler insatser behövs för att få en mer jämlik och kunskapsbaserad vård, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Kvalitetsregister och jämförelser är verktyg för att säkerställa att arbetet inom regionerna i större utsträckning utgår från befintlig kunskap och evidens.

För att lyckas fullt ut behöver regeringen, SKL, regionerna och de fackliga organisationerna inom vården forma en gemensam bild av hur vården fungerar och samarbeta för att fortsätta utveckla och förbättra svensk förlossningsvård. Vi välkomnar alla att arbeta tillsammans med oss utifrån vår långsiktiga fempunktsplan. Det vore ett utmärkt nästa steg.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.