Debatt
Ensamkommande
2 oktober 2018 kl 05:05

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Vem tar gymnasieasylens merkostnader?

Ett tydligt besked om att kommunerna får ersättning för alla kostnader som uppkommit under ansökningstiden – och ett tydligt besked att staten tar ansvar och är flexibla runt situationer som kan uppstå framöver. Det behöver våra medlemmar från regeringen för att gymnasielagen ska fungera, skriver Lena Micko och Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting. 

Det här är en opinionstext

Efter Migrationsöverdomstolens beslut om den så kallade gymnasielagen häver Migrationsverket myndighetens beslutsstopp i dessa ärenden, och kan nu börja fatta bifallsbeslut. Det innebär en ny fas både för våra medlemmar och för de tusentals unga som under en längre tid svävat i ovisshet. Det är bra att det nu finns ett beslut att förhålla sig till. 

Dock kvarstår många frågetecken. En stort sådant är frågan om ersättningar. Vi har från SKL:s sida, redan i remissyttrandet och många gånger efteråt, efterfrågat tydlighet gällande ersättningar till kommunerna för de kostnader som uppstått under ansökningstiden, och även för de merkostnader som inte kommer att täckas av ersättningssystemet efter att ungdomarna får tillfälligt uppehållstillstånd. Vi menar att nuvarande system och schablonbelopp inte är tillräckliga. Vi och våra medlemmar väntar fortfarande på svar.

Det finns också många frågor runt utbildningar och bostäder. De som nu kommer att beviljas ett uppehållstillstånd på 13 månader har som utgångspunkt ett eget ansvar för att ordna boende och försörjning. Lagstiftaren har klargjort att de förväntas ordna eget boende och försörja sig genom studiestödssystemet. Kommunens ansvar och skyldigheter är dock detsamma som för alla andra kommuninvånare, och ungdomarna har, precis som alla andra, rätt att vända sig till kommunernas socialtjänst och ansöka om bistånd, och att få en individuell bedömning i varje enskilt fall.

Vi vet att kommunerna kommer att göra sitt bästa för att situationen för de som nu får tillfälliga uppehållstillstånd blir så bra som möjligt. Och vi vet att det här är individer som är motiverade att utbilda sig och vill fortsätta bygga upp sina liv i Sverige. Men vi vet också att det kommer att bli en tuff uppgift för många, att det finns många individer som har svåra upplevelser bakom sig och att det antagligen kan finnas behov för olika typer av stödinsatser som påverkar verksamheterna inom såväl kommuner som landsting och regioner.  

För att det nu ska bli så bra som möjligt behövs en fortsatt och tydlig dialog mellan staten, Migrationsverket och kommunerna. Det behövs en förståelse för situationer som kan uppkomma och det behöver vara tydligt vem som ansvarar för vad. Alla med inblick i bostadsfrågan vet till exempel hur svårt det kan vara  för vilken 18 till 20-åring som helst att hitta en bostad på egen hand. 

Eftersom konsekvensanalysen från lagstiftarens sida har varit bristande, får kommunerna nu hantera situationen så bra de kan. Vi har från SKL:s sida hjälpt våra medlemmar genom att analysera olika aspekter och svarat så gott det har varit möjligt på medlemmarnas frågor. Men fortfarande återstår ett stort antal oklarheter och det finns säkerligen lagar och regler som behöver förändras för att den nya situationen ska fungera. Det är en viktig lärdom för framtiden. Tydlighet och konsekvensanalyser är centrala för hållbara system – både för kommunernas möjlighet att leva upp till sitt uppdrag och för individernas rättssäkerhet. 
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.