Debatt
Omsorg
15 januari 2014 kl 09:57

Denna artikel publicerades för 7 år sedan

SKL efter Uppdrag granskning: Få äldre har digitala trygghetslarm

Digitala larm ökar tryggheten för både brukaren och kommunen och på längre sikt kan ett teknikskifte bana väg för fler trygghetstjänster. Det är inte minst viktigt när antalet äldre i Sverige ökar. Men hittills har få tillgång till de digitala larmen. I arbetet med att införa den nya tekniken skulle en regional samverkan mellan kommunerna underlätta, skriver Per Mosseby, digitaliseringschef på SKL.

Det här är en opinionstext

Per Mosseby
chef för avdelningen för digitalisering på Sveriges Kommuner och Landsting

I dag, onsdag, sänder Uppdrag granskning i SVT ett program om trygghetslarm och lyfter fram fall när larmen inte har fungerat. SKL var erbjudet att medverka men Uppdrag granskning valde till slut att prata med andra aktörer. Vi vill ändå ta tillfället i akt och diskutera hur äldre och funktionshindrade människor ska kunna känna sig trygga och få tillgång till moderna trygghetstjänster av hög kvalitet.

Känslan av trygghet förutsätter givetvis att trygghetslarmet fungerar, men även att brukaren är helt medveten om hur det fungerar. Ett trygghetslarm är en viktig service till äldre och funktionshindrade. Det har gjort det möjligt för många människor som vill bo hemma längre att göra det. Brukaren bär med sig en larmknapp och kan lätt trycka på knappen för att påkalla uppmärksamhet från larmmottagningen, om hen till exempel har ramlat eller hamnat i ett annat nödläge.

Men larmet fungerar inte utomhus, eftersom larmknappen måste vara nära en dosa som finns installerad i hemmet. Dessutom är det inte samma sak att larma kommunens trygghetsjour som att ringa SOS Alarm på 112, som man ska göra vid akuta nödsituationer. Det här är viktig information som kommunerna måste sprida.

Det är beklämmande att höra talas om situationer då trygghetslarmen inte har fungerat som de ska, även om det är ovanligt. I de här fallen behövs en öppen kultur där kommunerna anmäler och undersöker insatser där allt inte har fungerat. En orsak till att vissa larm inte håller tillräcklig kvalitet är att de flesta larm som finns på marknaden i dag i princip fungerar likadant som de gjorde för 40 år sedan, då de först började tillverkas. Sedan några år tillbaka finns nya digitala versioner, men endast i liten skala. Av de omkring 200 000 trygghetslarm som finns för personer som bor kvar i sina hem är färre än 10 000 digitala. Nackdelarna med de gamla analoga larmen är bland annat att de inte är anpassade efter telenäten, som är digitala. 

Digitala larm, däremot, är anpassade efter modern teknik. De ger ökade möjligheter för både brukaren och kommunen att testa och kontrollera kvaliteten i hela larmkedjan – från knapptryck i hemmet till att hemtjänsten får kontakt med personen och kan avgöra vad larmet gäller. På längre sikt kan ett teknikskifte också bana vägen för fler trygghetstjänster. Det är inte minst viktigt i en framtid då antalet äldre i Sverige blir många fler. Kommunerna har påbörjat arbetet med att införa den nya tekniken, men de måste samtidigt se över att nuvarande system fungerar som det ska. 

I det här arbetet ser vi att en regional samverkan mellan kommuner skulle underlätta. Tillsammans kan kommunerna ta fram tydlig och enhetlig information kring trygghetslarm till brukarna samt utveckla arbetet med teknik, upphandling och utbildning. Det finns inget skäl att detta görs på 290 olika sätt. Sveriges Kommuner och Landsting arbetar i dag för att vägleda och stödja kommunerna på olika sätt. Och det går att ta del av en vägledning på SKL:s webbplats.

För att lyckas med teknikskiftet måste marknadens leverantörer konsekvent erbjuda digitala trygghetslarm. Dessutom är det viktigt att samhällets aktörer fortsätter sina ansträngningar att utöka andelen hushåll som kan använda såväl mobil som fast bredbandsteknik, så att alla som behöver ett trygghetslarm kan få det oavsett var man bor.

Vår gemensamma ambition är att trygghetslarm alltid ska fungera. Ett brett arbete för moderna, kvalitetssäkrade trygghetstjänster är en viktig start.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 januari 2014 kl 09:57
Uppdaterad: 17 januari 2014 kl 10:45

Skribent

Per Mosseby
chef för avdelningen för digitalisering på Sveriges Kommuner och Landsting