Skola

Skitiga skolor är dåliga skolor

Partier från vänster till höger gör allt de kan för att vända fallande skolresultat. Men politikerna missar ett av de mest uppenbara problemen. Många skolor är rent ut sagt skitiga och orena miljöer har en direkt effekt på studiemiljön och risken för stökigt beteende.

Dåligt underhållna och orena miljöer är osanitära och skapar en usel arbetsmiljö. Dessutom visar forskning i den ledande vetenskapliga tidskriften Science att rena miljöer har en social dimension. Om vi vistas i en stökig miljö beter vi oss också stökigt. Därför är det synd att 96 procent av de offentliga städuppdragen går till lägsta pris, utan hänsyn till kvalitet. 

Tidigare i år skickade Serviceentreprenörerna, arbetsgivarorganisationen för de företag som jobbar med städning, ett doftljus till ansvariga kommunpolitiker över landet. Doften var av en typisk skoltoalett. Det var ett sätt att påminna politikerna om den orimliga miljö som finns i många av Sveriges skolor. Innan dess hade tv-programmet Kalla Fakta rapporterade att man fått in ”hundratals tips och bilder på dåligt städade lokaler, snuskiga toaletter och igentäppta ventilationsrör”.

Tyvärr är det ingen ny fråga. År 2009 publicerade Aftonbladet en artikel med rubriken ”Var fjärde skoltoalett en svinstia”. Tre år tidigare publicerade Barnombudsmannen en rapport om arbetsmiljön i skolan. Den talande titeln var ”Vill man gå på toa ligger man illa till”. Där framkom att 22 procent av eleverna upplevde att deras skolor var slitna, 16 procent att de var smutsiga och 14 procent att de var nerklottrade. Fyra av tio elever höll sig ofta eller ibland alltid från att gå på skoltoaletten.

Varför bör vi egentligen hålla rent i skolor? Ett uppenbart svar är att det inte är roligt att vistas där det är smutsigt och stökigt. Sådana miljöer skapar knappast bra arbetsro. Det är därför som framgångsrika företag är mycket noga med att hålla rent. Självklart är det också osanitärt, både för personalen och eleverna, när skolan är smutsig. I vården är problemet med spridning av sjukdomar ännu större. Men det finns en ytterligare dimension som våra politiker bör lära sig: som människor anpassar vi vårt beteende till miljön. Om miljöer är smutsiga ökar benägenheten att bryta mot samhällsnormer.

Det har forskare vid Harvard University och Suffolk University visat genom ett ambitiöst experiment. Slumpmässigt valde forskarna ut vissa marginaliserade stadsdelar som städades och rustades upp. Inga särskilda insatser gjordes i andra stadsdelar. Det visade sig att renare miljö ledde till ett socialt lyft, och därmed också lägre brottslighet. I en annan uppmärksammad studie, i den ledande tidskriften Science, har det visats att orena offentliga miljöer direkt ökar benägenheten att bryta mot samhällsnormer. Rena miljöer uppmuntrar å andra sidan allmänheten att hjälpa andra. Som en bonus ser folk till att sköta rent där det från början är rent, medan man smutsar ned redan smutsiga miljöer.

För skolans del innebär det att inte bara trivseln och hygienen påverkas av att det är rent. Orena miljöer har också en direkt effekt på studiemiljön och risken för stökigt beteende. Det kan låta som sunt förnuft. Men till skillnad mot företag i det privata näringslivet blundar ofta skolor för fördelarna med ren arbetsmiljö. En undersökning av 1 200 offentliga upphandlingar av städtjänster visar på en märklig tendens. I hela 96 procent väljs det lägsta priset, och man får vad man betalar för.

Det är klart att våra offentliga skolor ska ställa krav på rimliga priser. Men det är synd att många glömmer bort vikten av att faktiskt hålla rent. Är inte det dags för Gustav Fridolin och andra ledande politiker att uppmärksamma problemet? Ny pedagogik, mer ordning och reda och fler lärare kan alla vara bra för skolan. Men låt oss inte glömma grundförutsättningen: att skolan ska vara en ren och trivsam miljö att vistas i.

Fotnot: Nima Sanandaji är författare till rapporten ”Rena miljöer lyfter välfärden”.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.