Jämställdhet

Skippa könsetiketterna och tvångsåtgärderna

För att etablera nya värderingar i samhället är det viktigt att hävda dem konsekvent. Själva jämställdhetsarbetet i sig måste också bedrivas på ett jämställt sätt, skriver Josefin Utas (MP) i replik på jämställdhetsministern och SKL.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och Lena Micko från SKL skriver om ett nytt nationellt jämställdhetsprojekt i Dagens Samhälle den 26 oktober. Det ska nu sättas fokus på männen sägs det, som om det vore något nytt. Min åsikt är snarare att det är det som man sysslat med, bara, de senaste åren.

I artikeln talas det om ”maskulinitetsnormen”, ”mäns och pojkars roll” och ansvar. När har det någonsin talats om kvinnors och flickors ansvar i jämställdhetssammanhang? Var är analyserna av och spridningen av kunskap om ”femininitetsnormen”? 

Det är dags att börja granska och ifrågasätta de värderingar som genomsyrar jämställdhetsarbetet som det bedrivs i dag. 

I jämställdhetsarbetet anses män vara kapabla, ha makt och ansvar - även över kvinnornas öde. Kvinnorna anses bara vara en passiv part utan eget ansvar. I själva verket är det här precis den synen på könen som fanns förr, den som man säger sig vilja motverka. Den kommer inte att leda till verklig frihet för människor. 

I artikeln talas det om att det är dags att ”få med männen” i jämställdhetsarbetet, som om männen hade varit frånvarande. Sanningen är att män har gjort massor för jämställdheten i Sverige, annars hade vi aldrig kommit så långt som vi har. Förändring sker genom att människor överallt i samhället lyssnar, tänker till och väljer nya sätt att bete sig på mot sina medmänniskor. 

Lika mycket som vi vill förbättra livet för människor, lika mycket måste vi också acceptera den framgång som nås och den utvecklingen som faktiskt sker. 

I Sverige har jämställdheten i betydelsen lika rättigheter och möjligheter för könen att välja hur man vill leva sitt liv, ökat betydligt de senaste 50 åren. Kvinnor och män kan välja vilka utbildningar de vill och praktisera de yrken de vill, bli politiker, chefer, vara föräldralediga med sina barn, starta företag och så vidare.

När vi nu kommit så långt på vägen är det dags att bromsa upp och sluta stirra oss blinda på kön och siffror i alla sammanhang, och sluta med tvångsåtgärder som baseras på kön såsom kvotering. 

För att etablera nya värderingar i samhället är det viktigt att hävda dem konsekvent, hela tiden. Själva jämställdhetsarbetet i sig måste också bedrivas på ett jämställt sätt.

Utgångspunkten i jämställdhetsarbetet och i retoriken måste vara att vi skapar samhället tillsammans. Till exempel bör vi oftare diskutera vilka beteenden som är allmängiltigt positiva respektive påverkar negativt, i stället för att ständigt sätta könsetiketter och kategorisera. Hur beter man sig som människa för att bidra till ett bra samhällsklimat? 

Vidare får blotta existensen av skillnader inte ses som en signal på att något är fel, inte ens om det handlar om hur män eller kvinnor väljer att göra statistiskt. Ett jämställdhetsarbete som syftar till frigörelse av individer kan inte bygga på ett kollektivistiskt synsätt. Alla människor behöver inte göra likadant eller bidra i samma sammanhang för att göra skillnad. 

Slutligen borde det vara en självklarhet att anse att män och kvinnor har ett lika stort moraliskt ansvar för det samhälle vi har. Det är att stå upp för människors lika värde. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.