Debatt
Skatter
20 november 2019 kl 09:35

”Skatteverket måste backa om vårdmomsen”

EU-domstolen har nyligen bekräftat att Skatteverkets tolkning av vårdmomsen är för långtgående. Nu bör verket minimera skadeeffekterna av sitt ställningstagande, skriver Svenskt Näringsliv.

Det här är en opinionstext

Sedan den första juli ska företag som hyr ut vårdpersonal ta ut 25 procent moms, den så kallade vårdmomsen. Men privata vårdgivare har inte avdragsrätt för ingående moms. Därför ökar deras kostnader med motsvarande belopp.

Inför ikraftträdandet förekom en omfattande debatt kring förslaget. Många var starkt kritiska till Skatteverkets tolkning av gällande rätt.

Konsekvenserna skiljer sig åt mellan regioner och företag. Regionerna kompenseras för sina momskostnader. Företagen kompenseras inte. Undersökningar visar att två av tre vårdgivare ser vårdpersonal som inte är anställd som en förutsättning för att få tillgång till nödvändig kompetens. Endast 13 procent uppskattar att de kan anställa tillräckligt många i stället för bemanningslösningar.

Detta är särskilt uppseendeväckande i ljuset av att vårdmomsen inte grundar sig på vare sig politisk vilja eller något domstolsavgörande. Tvärtom beror den rådande osäkerheten på Skatteverkets långtgående tolkning av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen.

Efter ikraftträdandet av ställningstagandet har debatten dock svalnat något – trots att den kanske största nyheten har kommit. EU-domstolen har nämligen så sent som den 18 september i princip bekräftat att Skatteverkets tolkning är för långtgående.

Skatteverket anser att det krävs att säljaren själv driver den vårdmottagning som tillhandahåller vården direkt till patienten för att det ska vara en vårdtjänst som undantas från moms. EU-domstolen konstaterar dock att undantaget från moms inte förutsätter att den berörda sjukvårdande behandlingen tillhandahålls inom ett förtroendeförhållande mellan patienten och vårdgivaren.

Skatteverket har valt att tolka detta avgörande från EU-domstolen restriktivt, samtidigt som myndighetens tolkning av det svenska avgörandet var långtgående. Det framstår som märkvärdigt att det svenska avgörandet ges en vid tolkning till skillnad från EU-avgörandet, särskilt som EU-rätten i detta fall står över svensk rätt.

På Svenskt Näringsliv är vi naturligtvis medvetna om att vårdmomsen är en komplicerad rättsfråga och att det fortfarande är många delar som är obesvarade. Det framstår emellertid som att vården inte alls måste tillhandahållas direkt gentemot patienten för att den ska kunna vara undantagen från moms. En sådan tolkning av EU-domstolens avgörande ligger även i linje med den rad av momsexperter som redan tidigare uttalat sin uppfattning i frågan.

Skatteverkets ställningstagande är därför sannolikt inte korrekt. Det väcker frågan om varför Skatteverket väljer att anta ställningstaganden med långtgående verkningar utan ett tydligt krav på sig att göra så. Och vad tycker lagstiftaren om det?

Skatteverkets roll som oberoende, rättstillämpande, myndighet är helt avgörande för upprätthållandet av myndighetens förtroende och i längden vår välfärd. Det är därför av yttersta vikt att sådan här ”lagstiftning” inte förekommer framöver.

Nu bör verket minimera skadeeffekterna av sitt ställningstagande och genast revidera det till att endast behandla frågor som faktiskt är prövade.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.