Nytt system för skatteutjämning Skatteutjämningsförslaget

Skatteutjämning räcker inte, en skattereform krävs

Att lägga in en parameter för Komvux och Sfi i skatteutjämningssystemet är bra men helt otillräckligt. Under mandatperioden måste vi få till en blocköverskridande skattereform, skriver Karin Pilsäter, skattepolitisk expert och utredare på TCO.

I veckan presenterades den senaste utredningen om förändring av skatteutjämningssystemet mellan våra kommuner ”Lite mer lika” av utredaren Håkan Sörman. Utredningen bekräftar bilden av att det råder stora skillnader i förutsättningar för kommunerna. Det skiljer hela sex kronor på varje hundralapp i lön mellan den högsta och lägsta kommunalskatten. Därför måste det kommunala skatteutjämningssystemet ingå i den breda skattereform som TCO förespråkar. TCO samlar  1.4 miljoner tjänstemän varav många arbetar inom välfärden, som sjuksköterskan, läraren eller polisen. 

Idag kommer två tredjedelar av inkomsterna till den kommunala välfärden från den kommunala inkomstskatten. Utöver det finns ett statsbidrag och ett utjämningssystem som är till för att alla kommuner ska kunna erbjuda sina invånare likvärdig service, oavsett invånarnas inkomstnivåer eller olika stora behov av tex äldreomsorg. Men trots statsbidrag och utjämningssystem, är skillnaderna stora på vad vi vad vi betalar i kommunalskatt.

Det skiljer hela sex kronor på varje hundralapp i lön mellan den högsta och lägsta kommunalskatten. Det betyder att en polis eller grundskollärare i Dorotea som kommer upp i en lön på 30 000 per månad betalar 1300 kronor mer i skatt per månad än en person med samma lön i Vellinge. Det är så mycket att det inte kan avspegla prioritering eller effektivitet. I själva verket är det till stor del tvärtom - där skatten är lägre är ofta servicen bättre.

Utredningen har en rad bra förslag för att stärka en likvärdig finansiering. Särskilt välkomnar TCO att det läggs in parametrar för Komvux och Sfi i systemet, vilket gör att tillgängligheten till vuxenutbildning ges bättre förutsättningar i hela landet. På längre sikt behövs det dock en mer grundläggande reformering av systemet för hur vi finansierar vård, utbildning och omsorg. Det behöver göras samlat där utgångspunkten är att skapa likvärdiga och goda förutsättningar för finansiering över hela Sverige. Ökade behov och bättre likvärdighet bör inte finansieras av höjda kommunalskatter utan statens insatser behöver öka.

Det finns stora skillnader i tillgång till välfärdstjänster, inte minst tillgång till utbildning. TCO presenterade nyligen ett utbildningsindex som är ett mått på tillgängligheten till eftergymnasial utbildning runt om i landet. Den visar att storstadskommuner toppar listan, medan glesbygdskommuner placerar sig betydligt sämre. Det är ett problem för såväl kompetensförsörjningen som sammanhållningen i Sverige.

Senast det kommunala utjämningssystemet reformerades i grunden var under mitten av 90-talet och sedan dess har förutsättningarna förändrats och vi behöver därför anpassa systemen. Det handlar om en förändrad  befolkningsstruktur såväl som mer rättighetsstyrda verksamheter. Vi ser också förändringar vad gäller arbetsmarknaden som drivs på av digitalisering, automatisering och globalisering vilket leder till ett ökat behov av utbildningsinsatser för den yrkesverksamme. Samtidigt har kommunalpolitikerna fått det allt svårare att påverka den egna kommunala ekonomin då den kommunala servicen har blivit än mer detaljstyrd av staten.

Det är vårt gemensamma ansvar att se till så att vård, utbildning och omsorg både finns tillgängligt och håller en likvärdig kvalité runt om i landet. Det är tydligt att vi behöver en översyn av det kommunala skatteutjämningssystemet men att det inte längre är hållbart med att lappa och laga mer. Att lägga in parameter för Komvux och Sfi är bra men helt otillräckligt. Oavsett hur nästa regering ser ut så måste vi få till en  blocköverskridande skattereform för att kunna lägga grunden för de långsiktiga reformer som Sverige behöver. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.