Debatt
Skatter
26 november 2014 kl 12:55

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Skattesmäll hotar kommunala bostadsbolag

Företagsskattekommitténs förslag om ändrade skatteregler kommer om det genomförs slå hårt mot bostadsbolag. I synnerhet kommer kommunala bostadsföretag drabbas av förslaget. På svaga marknader kommer de att behöva betala mer i skatt än vad som är möjligt att kompensera med höjda hyror.

Det här är en opinionstext

Ändra bolagsbeskattningen, likställ eget kapital med lånat kapital och begränsa kraftigt företagens möjligheter att göra avdrag för sina räntekostnader. Ett förslag med den innebörden presenterades av Företagsskattekommittén i början av sommaren. 

Som framgår av namnet handlar förslaget om vilka skatter som företag ska betala. Men om förslaget genomförs, får det inte bara direkta konsekvenser för företagen utan också för en lång rad samhällsområden. Detta blir uppenbart när man tar del av alla de reaktioner som förslaget har väckt. Bland annat kommer förutsättningarna för framtida investeringar i bostadsbyggande och infrastruktur att allvarligt försämras. 

Av de yttranden som har kommit från myndigheter, organisationer och företag framgår att motståndet mot kommitténs förslag är massivt. Av 139 remissvar är det ett (1) som tydligt tillstyrker - Skatteverket, vars generaldirektör för övrigt satt med i utredningen. Några få därutöver är positiva till de principer som kommittén föreslår. Av övriga yttranden är det 126 som direkt avstyrker eller som är starkt kritiska till förslaget. Resten är neutrala.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av de remissinstanser som avstyrker. Organisationen konstaterar att förslaget skulle slå hårt mot kommunala och landstingskommunala bolag och medföra en ökad skattekostnad för sådana bolag i storleksordningen ett par miljarder kronor.

SKL påpekar vidare att förslaget kommer att drabba kommunala bostadsföretag särskilt hårt. Totalt skulle de företagen behöva betala en miljard mer i skatt än vad de gör i dag. På svaga marknader kommer bostadsföretagen enligt SKL att behöva betala mer i skatt än vad som är möjligt att kompensera med höjda hyror. Vissa kommunala företag kan få en skattesmäll som gör att den berörda kommunen måste skjuta till kapital, vilket EU-rättsligt riskerar att betraktas som otillåtet statsstöd.

Företagsskattekommittén vill att skattesystemet ska styra alla företags val av finansiering, det ska vara mindre lån och mer eget kapital. Detta kan låta klokt men är i själva verket helt fel tänkt. Förslaget tar inte hänsyn till att olika branscher har olika kapitalbehov i sin verksamhet. 

Fastighetsföretag är exempel på företag som arbetar med lånat kapital för att kunna utveckla sina fastigheter och för att kunna bygga nya. Det gäller såväl hyresfastigheter och kontor som hus för skolor, sjukhus och myndigheter. Precis som tillverkningsindustrin är beroende av råvaror i form av trä och metaller med mera och tjänsteföretagen är beroende av humankapital är fastighetsägarna beroende av lånat kapital. Och det gäller lika för alla fastighetsägare, oavsett om de är privata eller kommunala.

I dag är belåningsgraden närmare 80 procent i nyproduktionen av bostäder och lokaler. Om räntekostnaderna bara kommer kunna dras av med hälften blir effekten att hyrorna kommer att behöva höjas med cirka 10 procent. Möjligen kan boende och affärsidkare i några av landets tillväxtkommuner klara en sådan hyreshöjning, men i stora delar av Sverige finns inte den betalningsförmågan.

Resultatet blir att investeringar i nyproduktion begränsas och att angelägna renoveringar måste skjutas på framtiden. Inte minst upprustningen av miljonprogrammen är i farozonen om bostadsföretagen inte får dra av räntorna på det mycket stora kapital som företagen behöver låna för att kunna komma igång med dessa angelägna projekt. 

Företagsskattekommittén berör alltså långt fler än bara företag och företagare. Förslagets konsekvenser kommer att få en direkt påverkan på förutsättningarna för både investeringar som skapar tillväxt och investeringar för ett hållbart samhälle. Om den nya regeringen lyssnar på SKL och den övriga remissopinionen så hamnar förslaget i papperskorgen direkt. Och vill regeringen ändra regelverket kring bolagsskatterna så har den nu en chans att börja om och göra rätt från början.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 november 2014 kl 12:55
Uppdaterad: 26 november 2014 kl 13:06

Skribenter

Reinhold Lennebo
vd Fastighetsägarna Sverige
Ola Månsson
vd Sveriges Byggindustrier