I onsdags hade den nya pjäsen “Jihadisten” premiär på Göteborgs Stadsteater. Enligt SVT Nyheter (22/3) är syftet med pjäsen att ”nyansera bilden av de svenska jihad-resenärerna”.
Samtidigt pågår det, enligt EU-parlamentet och FN, ett folkmord på yazidier, kristna, muslimer och judar i Irak och Syrien. Det som är mest förvånansvärt med beskrivningen av pjäsen på Göteborgs Stadsteater är fokuseringen på gärningsmannen. Nonchalansen kring vad minoritetsgrupper i Mellanöstern går igenom i dag är som bortblåst.
Barn som får fjärrdetonerande självmordsvästar fastspända på sig. Kvinnor som förslavas utan en chans att ta farväl av sina män som har halshuggits. Homosexuella som misshandlas och kastas ut från hus för att dö. Allt detta filmas, hånskrattas åt och används i rekryteringssyfte av terroristerna.
Det förebyggande arbetet mot extremism är oerhört viktigt, men det görs inte genom att “nyansera” bilden av återvändande Daesh-terrorister med hjälp av kultursatsningar bekostade av det offentliga. Det görs genom konkreta satsningar på utbildning, lag och ordning och ett förtroendebyggande arbete från samhällets sida i Göteborgs mer utsatta områden.
De fasansfulla bilderna från IS-attentatet i London förra veckan är förhoppningsvis de sista bilderna vi ska behöva se från ett terrordåd i Europa. Tyvärr bäddar kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes (MP) okunnighet kring hur de återvändande terroristerna ska bemötas för en större säkerhetsrisk än vad hon kan förutspå, eller vill erkänna.
Göteborgs samordnare för våldsbejakande extremism, Zan Jankovski, uppger i GT (14/4) att staden inte haft kontakt med en enda hemvändande terroristanhängare, trots att kultur- och demokratiministern har lyft fram Göteborgs stad arbete som ett föredöme för andra kommuner att ta efter. Samtidigt uppger Säkerhetspolisen att cirka 130 personer från Göteborg har anslutits sig till Daesh de senaste åren.
Jag tror att många skulle skriva under på att väldigt mycket arbete kvarstår inom området. Ett första steg är att ansvaret kring våldsbejakande extremism endast bör beröra Justitiedepartementet. Säkerhetspolisen behöver i allt större utsträckning samarbeta med kommuner och Göteborgs stad behöver en politik som gör att ungdomar får tillbaka tron på framtiden, till skillnad från den försoffningspolitik som Socialdemokraterna i dag driver i Göteborg.
Att strålkastarna riktas mot förövaren i pjäsen, i stället för de tiotusentals offren är en skymf mot de överlevande som hade möjligheten att hinna fly medan deras familjer och vänner inte gick samma öde till mötes. Att skattebetalarna i Göteborg inte ska behöva subventionera daltande med terrorister på Stadsteatern borde vara självklart.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
