Skattehöjningar fel väg att gå för kommunerna

Många kommuner har beslutat att höja den kommunala inkomstskatten för att täcka upp stora hål i sina budgetar. Sedan början på 2000-talet har faktiskt alla kommuner, oberoende av styre, höjt skatten. 

Enligt en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är underskotten i kommunerna stora. SKL uppskattar att över 40 kommuner lider av så stora underskott att de kommer tvingas att höja skatten 2020. Sett till antalet kommuner innebär det den bredaste höjningen av skatten sedan finanskrisen 2008. 

De ekonomiska svårigheterna är något att ta på allvar och följer av att många kommuner kämpar med höga kostnader kopplat till migration, en åldrande befolkning och omfattande välfärdsåtaganden. I många kommuner utanför de urbana tillväxtområdena lider man också av utflyttning. Lösningen på dessa utmaningar är dock inte att höja skatten. 

Vi vet att kommuner som har eller riskerar få alltför hög kommunalskatt generellt sett har mycket svårare att locka företag att växa på orten och olika typer av investeringar. Det är heller ingen garanti för en hög kvalitet av service och välfärd. Det som på kort sikt kan framstå som en lösning riskerar att slå mot just det som genererar skatteintäkter: arbete och företagande.

Kommuner och regioner behöver snarare hitta nya sätt att arbeta på för att bli effektivare. Enligt beräkningar baserade på en rapport från Dagens Samhälle Insikt gav dåliga upphandlingar i kommunerna upphov till förluster på upp till 52 miljarder i fjol. När konsultföretaget WSP granskade hur mycket pengar kommunerna kunde spara årligen om kärnverksamheten effektiviserades blev resultatet nära 40 miljarder kronor.

I Sverige finns det över en miljon företag som har startats av nära 500 000 företagare. Majoriteten är småföretag med färre än 50 anställda, där ägaren både styr och arbetar i företaget. Nästan alla företag vill växa och skapa fler jobbtillfällen. Jobben som skapas i de privata företagen genererar inte bara inkomster till de anställda utan även skatteintäkter till vår gemensamma välfärd.

Det är därför viktigt att politiker och tjänstemän inför varje beslut tänker efter hur det påverkar ortens småföretagare. I en majoritet av kommunerna är nämligen företag med färre än 50 anställda den grupp som står för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna, sysselsätter flest, och är avgörande för tjänster och service. Kommuner som prioriterar förbättringar av det lokala företagsklimatet har därför mycket att vinna.

Det handlar om åtgärder som gör det så enkelt som möjligt att vara företagare i kommunen: minskad regelbörda, låga avgifter, korta handläggningstider, och insatser för kompetensförsörjning och matchning. Detta är receptet för fler och mer välmående företag, och kan för den kommun som gör det väl innebära ökade skatteintäkter – utan att skatterna behöver höjas.

Den senaste tidens diskussioner om hur kommunernas budgethål ska täckas lider av en felaktig föreställning som riskerar att rasera kommunernas ekonomier ännu mer. Det som behövs är inte skattehöjningar – utan mer effektiv hushållning av resurserna och målmedvetna satsningar på förbättrat lokalt företagsklimat. Det är inte den enklaste vägen, men det är den bästa för att säkra långsiktigt sunda kommunala finanser.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.