Debatt
Läkare
21 november 2018 kl 05:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

”Skärpning – Sveriges läkare har rätt till fortbildning”

Staten, landsting och regioner måste ta ansvar för läkares fortbildning. De ställer alldeles för låga krav på vårdgivarna när det gäller fortbildning för specialister i allmänmedicin, visar en ny kartläggning som Läkarförbundet har gjort.

Det här är en opinionstext

Hälso- och sjukvården är komplex och kunskapsintensiv. Den medicinska utvecklingen sker i ett högt tempo. Även om specialistläkare har 12 års utbildning måste de kontinuerligt uppdatera sig på de senaste rönen och behandlingsmetoderna. Frågan om kompetensutveckling är avgörande för en god och effektiv vård. Det handlar om att kunna ge en vård av så god kvalitet som möjligt och att värna patientsäkerheten.

Läkarförbundet har kartlagt landstingens och regionernas förfrågningsunderlag för vårdval inom primärvården. Detta för att se vilka krav på fortbildning för specialistläkare som de ställer på vårdgivarna.

Vi har tittat på om det finns:  

  • krav på fortbildning
  • krav på fortbildningsplan och kompetensutvecklingsplan
  • specificerad mängd fortbildning
  • kvalitetsindikator för fortbildning   

Samtliga landsting och regioner utom ett; Västerbottens läns landsting, ställer i sina förfrågningsunderlag för vårdval primärvård krav på att vårdgivaren ska se till att personalen har adekvat utbildning och får den fortbildning som erfordras för att upprätthålla sin kompetens. Hur tydligt kravet är formulerat varierar dock.

När det gäller övriga tre punkter presterar landstingen betydligt sämre. Endast 7 av 21 landsting och regioner ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Det är allvarligt eftersom det är ett mycket effektivt medel för att säkerställa och följa upp att specialistläkarna genomgår fortbildningen. En fortbildningsplan bidrar också till att fortbildning ses som en naturlig del av hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsutveckling och patientsäkerhetsarbete.

Bara 6 av 21 landsting och regioner har specificerat mängden fortbildning. Om man på ett effektivt sätt ska kunna mäta och följa upp denna måste landsting och regioner ange det antal dagar eller liknande de anser är nödvändigt för att specialistläkarna ska få ”den fortbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen”.

Slutligen, endast 6 av 21 har en kvalitetsindikator för fortbildning. Det är anmärkningsvärt att så få landsting och regioner anser att det är viktigt att på ett tydligt sätt följa upp om vårdgivaren lever upp till kraven på fortbildning eller inte. Detta trots att personalens kompetens är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. För att upprätthålla en god och säker vård krävs regelbundna investeringar. Kravet riskerar annars att bara bli en papperstiger.

Sverige har till skillnad från jämförbara länder en mycket svag reglering av läkares kompetensutveckling och det är tydligt i kartläggningen att landsting och regioner har olika ambitionsnivå. Det anstår inte ett land som Sverige, med en självbild av att vi har väl utvecklade system som säkerställer välfärdstjänster av hög kvalitet.

Om man menar allvar med att specialistläkarnas fortbildning är viktig måste man också vara konsekvent i kraven på vårdgivarna. I grunden tycks bristerna bottna i en avsaknad av förståelse för varför fortbildning är viktig. Landstingen/regionerna måste:

  • skriva in krav på individuell fortbildningsplan i förfrågningsunderlagen
  • skriva in krav på specificerad mängd fortbildning i förfrågningsunderlagen
  • ha en kvalitetsindikator för fortbildning för att underlätta uppföljning

Specialistbeviset är statens garant för att läkarna har nödvändig och uppdaterad kunskap. I dag gör dock staten ingenting för att följa upp att så är fallet. Staten måste nu ta sitt ansvar och reglera läkares kompetensutveckling, lämpligen genom Socialstyrelsens föreskrifter. Här bör slås fast att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras regelbundet. Detta behövs så att vårdgivare inte kan prioritera bort specialistläkares kompetensutveckling.

Primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården för befolkningen. Specialisterna i allmänmedicin möter patienter i alla åldrar och med i stort sett alla diagnoser. Totalt gjordes 14,4 miljoner läkarbesök i primärvården under år 2016, enligt SKL.

En av Läkarförbundets högst prioriterade frågor är en nationell primärvårdsreform med listning på fast namngiven läkare. För en lyckad reform är fortbildning för specialistläkare i allmänmedicin en av nycklarna. Det är alltså hög tid för landsting och regioner att prioritera specialistläkares kompetensutveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.