Debatt
Krisberedskap
9 mars 2020 kl 05:05

Skärp vår beredskap inför framtida pandemier

Regeringen borde återinföra beredskapspolisen snarast. En beredskapspolis kan vid en pandemi eller annan kris bistå en ansträngd polismyndighet med bevakningsuppgifter, transporter, ordningshållning och tillträdesskydd. Det skriver Mikael Juul Sörensen, sakkunnig i polisens krisberedskap samt frågor som berör beredskapspolisen. 

Det här är en opinionstext

Mikael Juul Sörensen
sakkunnig i polisens krisberedskap samt frågor som berör beredskapspolisen

Just nu sprider sig viruset SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen Covid-19 i större delen av världen. Man pratar officiellt om att vi står inför en pandemi. I skrivande stund har vi konstaterat 203 fall i Sverige och siffran stiger. Just nu klarar sjukvården att ta emot och vårda ett begränsat antal smittade. Denna situation kan eskalera fort vilket gör att sjukvårdens resurser snabbt töms.

Enligt smittskyddslagen kan smittskyddsläkare begära stöd av polismyndigheten. Men, liksom sjukvården har sin begränsning har även polismyndigheten sina begränsningar. Vad polisen ska bistå sjukvården med vid en pandemi är omfattande. Enligt lagen ska polisen bistå med bland annat.  Genomföra tvångsundersökning. Föra den som ska isoleras till vårdinrättningar.

De ska även bistå med hälsokontroller vid inresa och då upprätthålla ordningen. Polismyndigheten ska på begäran av Folkhälsomyndigheten även spärra av områden och att upprätthålla dessa avspärrningar. Dessa avspärrningar kan röra sig om ett större geografiskt område och som kommer att belasta polisen och deras resurser kommer att tömmas väldigt fort.

Från officiella håll betonar man vikten av att samhället måste bygga upp sina resurser för att kunna möta de framtida pandemierna. Så även polismyndigheten. Vi måste även ta höjd för att ett större antal poliser kommer att insjukna. De behöver då en extra resurs att sätta in; det vill säga en beredskapspolis.

Beredskapspolisen var fram till 2012 just denna extra resurs. En välutbildad resurs som liksom ordningsvakten arbetade under delar av polislagen och som hade samma skyldigheter och befogenheter som polisen. Något som inte nödvändigtvis kräver en polisutbildning på två och ett halvt år.

En beredskapspolis hade 200 timmars grundutbildning och tjänstgjorde alltid under en polisman med särskild ledarskapsutbildning. Beredskapspolisen var utbildade och tänkta för uppgifter som bevakningsuppgifter, transporter, räddningstjänst, tillträdesskydd och bistod med att upprätthålla ordning vid olyckor, översvämningar och störningar i infrastruktursystemet med mera. Kort sagt, kallas in vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, eller vid risk för sådana störningar. De var ett komplement till polisen liksom ordningsvakterna är i vardagen.

Beredskapspolisens uppgifter vid en pandemi skulle exempelvis kunna bestå av bevakningsuppgifter, transporter, ordningshållning och tillträdesskydd, uppgifter som kommer att växa vid en eskalerande pandemi.

Ett beslut från regeringen att återinföra beredskapspolisen skulle stärka polisen, sjukvården och samhällets utgångsläge. Men beslutet måste tas snarast då startsträckan är lång. Det skulle ta cirka ett och ett halvt innan de första beredskapspoliserna kan levereras. Men då har samhället och polisen ett bättre utgångsläge när nästa pandemi kommer, eller vid andra exceptionella situationer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 mars 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 9 mars 2020 kl 05:01

Skribent

Mikael Juul Sörensen
sakkunnig i polisens krisberedskap samt frågor som berör beredskapspolisen