Skolinspektionen

Skärp Skolinspektionens tillsyn av religiösa friskolor

Vi vill öka Skolinspektionens oanmälda besök och satsa på att följa upp och stödja huvudmännen med konstruktiva råd och återkoppling, så att de snabbare och enklare kan åtgärda alla brister, skriver Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist, Sverigedemokraterna. 

Skolinspektionen ansvarar för tillsynen av skolor och har till uppgift att granska alla huvudmän, det vill säga alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som bedriver skolverksamhet. Tillsynens fokus har varierat över åren – ibland har fokus legat mer på tillsyn som rättssäkerhetsinstrument och ibland har fokus varit på kvalitetsgranskning som avser att ha en mer stödjande funktion för huvudmännen. Däremot så har tillsynen ytterst sällan kopplats ihop med stöd och implementering av tillsynens resultat. Detta vill vi ändra på.

Vi i Sverigedemokraterna vill se en tydligare återkoppling av resultaten från Skolinspektionens inspektioner. Grunduppdraget för tillsynen måste vara att den leder till utveckling och förbättring av skolans verksamheter vilket inte är möjligt om man inte återkopplar till huvudmännen och ger nödvändigt stöd för att förbättra de brister som Skolinspektionen har pekat ut.

Endast då drar man lärdom av inspektionernas resultat. Genom återkoppling till aktuella skolor med konkreta förslag på hur de kan förbättra sig, får man full nytta av inspektionerna. Att endast inspektera utan återkoppling eller konstruktiva förslag gör ingen nytta, varken för rektorer, lärare eller elever. Vi vill att tillsynen ska kunna bidra till skolutveckling och att Skolinspektionen ska kunna ge konsultativt stöd och återkoppla efter granskningar för att stödja huvudmännen. Vår målsättning är att återkopplingen ska förbättra möjligheterna till lektionsutveckling.

Vi vill också satsa mer på Skolinspektionens möjligheter att göra oanmälda besök och avsätter därför 100 miljoner kronor mer än regeringen i vår höstbudget. De oanmälda inspektionerna kan också vara specifikt riktade mot konfessionella skolor, som verkar segregerande.

Läroplanen säger att undervisningen i skolan ska fostra både enligt "den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Samtidigt ska undervisningen vara ickekonfessionell. Det innebär att obligatoriska inslag av bön, välsignelse eller trosbekännelse inte får förekomma på lektioner. Vi är dock helt emot skolor som bedriver segregerande undervisning. Vi vill också att Skolinspektionen ska kunna dra in tillståndet för de skolor som missköter sig, oavsett huvudman.

Vi vill också införa ett femstjärnigt klassningssystem som ska användas vid granskning av skolor. Betygssystemet blir tydligt för den som vill veta vilken skola i kommunen som håller högst kvalité. Det kan också användas av Skolinspektionen som ett kraftfullt verktyg, mycket bättre än dagens sanktionssystem med vitesbelopp. När en skola granskas och allt är till belåtenhet får man ett högre betyg enligt systemet och motsatsvis ett lägre betyg vid konstaterade missförhållanden. Det ska finnas ett register i vilket man noterar skolors kvalité och betyg utifrån Skolinspektionens granskning. Kriterier ska tas fram som skolorna bör leva upp till för att få ett bra granskningsbetyg. Detta skulle underlätta för alla parter.

Vi vill dessutom införa ett certifieringssystem för skolinspektörer med olika nivåer beroende på deras erfarenhet, kunskap och kompetens. Syftet med systemet är att det ska finnas en likvärdighet i kompetens hos inspektörerna över hela landet. De mest erfarna skolinspektörerna kommer att få ta sig an de skolorna som har störst problem.

Vi ser stor potential i det mervärde som inspektionerna kan bidra med i skolutvecklingen. Samtliga syftar dessa förslag till att stärka Skolinspektionen och utrusta den med vassare tänder, vilket ska ge ökad konkret nytta. Målsättningen är också att förslagen ska bidra till en ökad likvärdighet över landet och att inspektionerna ska leda till förhöjd kvalité till gagn både för elever och lärare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.