Grattis Amanda Lind (MP) till ditt nya viktiga uppdrag som kultur- och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågorna! Ingen annan frivillig verksamhet som idrott engagerar så många människor och gör det runt om i hela Sverige. Vi vet att föreningsidrotten gör befolkningen mer aktiv, minskar stillasittandet och bidrar till att minska hälsoklyftorna. Forskning visar att depressiva symptom minskar bland de ungdomar som börjar engagera sig i idrott. Vi kan även konstatera att idrottande ungdomar har avsevärt högre självkänsla, högre skoltrivsel och skolkar mindre. Men idrotten når så klart inte alla.
Den ökande hälsoklyftan är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Långvarigt dagligt stillasittande innebär en ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna. Nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning, Skolbarns hälsovanor, som publicerades nyligen visar återigen att allt för många barn och unga rör på sig för lite. Så varför är inte fler aktiva när vi alla vet att det är bra för hälsan?
Precis som samhället i stort står idrotten inför flera utmaningar. 90 procent av alla ungdomar har någon gång varit med i en idrottsförening, men vi tappar många medlemmar längs vägen. Vi ser att vi behöver förändra verksamheten för att behålla tonåringar högre upp i åldrarna och att vi behöver öka mångfalden så att vi når grupper som inte naturligt kommer till idrottsföreningen. Vi behöver även utveckla vår verksamhet för vuxna och äldre. Vi blir allt äldre och behovet av att vara fysiskt aktiv hela livet växer. Men för att kunna förändra vår verksamhet behöver vi bra förutsättningar. För att kunna bedriva den idrott vi vill, och som behövs, behöver vi någonstans att vara.
Sveriges städer växer i rekordfart. Ökande hälsoklyftor och växande segregation kan minskas genom hållbar stadsutveckling och ett socialt hållbart samhälle där det planeras för mer än boende. Men i dag byggs det inte idrottsanläggningar i takt med bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen. I de växande städerna prioriteras ofta idrottsanläggningar bort i planeringen när städerna förtätas eller nya bostadsområden byggs. SKL anger att det finns nästan 160 000 planerade bostäder som väntar på byggstart. Men bara var tredje kommun har en långsiktig plan för idrottsanläggningar. Vi vet av forskning att människors benägenhet att röra på sig ökar om man har nära till en idrottsyta.
I en tid där vi alla behöver hjälpas åt för att bryta stillasittandet vill idrottsrörelsen att:
- Idrott läggs till i plan- och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning.
- Idrott och motion läggs till i plan- och bygglagens 8 kap §9 för att det ska ställas krav på entreprenörer att planera för idrott och motion när tomter exploateras.
- Staten inrättar en anläggningsutvecklingsfunktion som både ger ekonomiskt stöd och bidrar till nyskapande utvecklingsprocesser genom kunskapsuppbyggnad med inriktning på anläggningar som används av invånarna på deras fritid och inte avser eventarenor.
- Boverket inkluderar idrott i sin vägledning till kommunerna.
Detta är en helt avgörande fråga för idrottsrörelsen. Därför vill vi att du och bostadsminister Per Bolund (MP) tar tag i dessa frågor omgående.
Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Detta i en tid där det är viktigare än någonsin att få folk att röra på sig. Det är glädjen och gemenskapen som är föreningsidrottens främsta styrka, att träffa kompisarna innan träningen, att lyckas med det där slaget, skottet eller tiden eller att bara njuta av att vara i nuet och få ta i så att svetten lackar. När vi känner den glädjen och gemenskapen, då kommer folkhälsan på köpet. Så ge oss bra förutsättningar, så gör vi Sverige starkare.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
