Elever

Skärp kraven att läsa ett tredje språk på gymnasiet

I en allt mer globaliserad omvärld blir språket allt viktigare. Därför är det av stor vikt att skolan inte bara lär ut engelska, utan även moderna språk. Kunskaper i moderna språk är avgörande för att ett litet exportberoende land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete och för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, skriver Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L).

Svenska elever är internationellt sett duktiga på att tala och förstå det engelska språket. Däremot är det sämre ställt med att lära sig franska och tyska. Intresset för att läsa dessa två språk har stadigt minskat under 2000-talet. Istället är det spanska som har expanderat rejält som språkämne och seglat förbi tyska och franska som det andra moderna språk eleverna väljer i högstadiet och i gymnasiet.

Det ökade intresset för att välja spanska eller att fler elever väljer att läsa ett av flera nyintroducerade moderna språk som kinesiska, danska eller arabiska har lett till att andelen elever som läser ett andra språk på högstadiet aldrig har varit så hög som idag. Bland eleverna som år 2017 gick ut årskurs nio läste sju av tio elever ett modernt språk vid sidan av engelska, år 2000 läste sex av tio och 1994 fem av tio elever ett andra modernt språk.

Men det som de senaste dagarna har uppmärksammats av Lärarnas Riksförbund (LR) i media är inte att fler än någonsin läser ett andra modernt språk utöver engelskan – utan något helt annat. Samtidigt som spanska och de nyintroducerade moderna språken har ökat i popularitet, både i högstadiet och i gymnasiet, har det skett en dramatisk minskning av att läsa ett tredje språk på gymnasiet, det som tidigare kallades för C-språk. Det är knappt några elever som längre läser ett tredje modernt språk.

För att stärka de moderna språkens ställning införde alliansregeringen med Liberalerna i spetsen så kallade meritpoäng för de elever som valde att läsa ett andra moderna språk på fördjupad nivå. Också engelska och matematik på fördjupad nivå gavs meritpoäng. Meritpoängen innebär att eleverna kan lägga till extra poäng till sina gymnasiebetyg i sin ansökan till högre utbildning.

Införandet av meritpoäng har varit mycket styrande för eleverna och gett resultat. Som tidigare nämnts har andelen elever som läser ett modernt språk utöver engelska, också på fördjupad nivå, ökat rejält.

Meritpoängens framtid hotas nu av en statlig utredning, den så kallade Tillträdesutredningen, som i sitt betänkande presenterat i mars 2017 ”Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning” föreslagit att systemet med meritpoäng ska avskaffas. Utredningens argument är av mer principiell karaktär: att det inte är reglerna för betygsintagning som ska få fler elever att läsa matematik, engelska och moderna språk på fördjupad nivå, utan att det måste ske på andra sätt inom ramen för gymnasieskolan.

Det måste betraktas som ett märkligt argument, med tanke på att ingen allvarlig kritik riktats i utredningen mot systemet med meritpoäng som sådant samtidigt som det har visat sig vara en så framgångsrik modell för att få fler elever att ämnen med fördjupning.

Jag har inte noterat att regeringen har kommenterat utredningens förslag avseende avskaffandet av meritpoängen. Från Liberalernas sida anser vi det vara mycket olyckligt om regeringen beslutade att gå vidare med förslaget att avskaffa meritpoängen med tanke på hur framgångsrikt är.

Systemet med meritpoäng ska vara kvar, men kan modifieras. För att få fler elever att välja ytterligare ett modernt språk och ytterligare fördjupning kan det finnas skäl att även ge sådana studier meritpoäng. Om det sker är det troligt att den utveckling som LR varnat för – att det så kallade C-språket håller på att försvinna – vänder.

För att få fler elever att välja språk i grundskolan bland de knappt 30 procenten elever i högstadiet, som väljer bort moderna språk och istället läser det något diffusa ämnet sve/engelska föreslår Liberalerna att man ställer kravet att eleven läst ett modernt språk som ett ytterligare krav för tillträde till alla högskoleförberedande gymnasieprogram.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.