Debatt
Upphandling
23 augusti 2018 kl 09:30

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Skärp kraven för antibiotikaanvändning!

Det är viktigt att upphandlingsansvariga i kommuner och landsting inte blir vilseledda att tro att Upphandlingsmyndighetens kriterier skulle innebära att de svenska djurskyddskraven uppfylls, skriver Maria Donis, vd Svensk Fågel, i en replik. 

Det här är en opinionstext

Replik. Svensk Fågel välkomnar att Upphandlingsmyndigheten ser över kriterierna för kyckling. Särskilt med anledning av den kartläggning som Svensk Fågel genomförde under våren 2018 och som visade att endast 5 av 21 landsting serverade 100 procent svensk kyckling. Vi har i samband med kartläggningen även uppmärksammat att arbetet kring en översyn av Upphandlingsmyndighetens kriterier pågår.

Antibiotikaanvändning i uppfödningen speglar nivån på djurhållning och om djuren är friska djur eller inte, vilket i sin tur leder till högre livsmedelssäkerhet. Svensk Fågel vill därför att det i upphandlingskriterierna anges skärpta krav på antibiotikaanvändningen jämfört med dagens kriterier.  Den svenska användningen av behandlade flockar på årsbasis ligger på extremt låga nivåer. Det tyder på att svenska kycklingar är friska djur, en konsekvens som i sig är resultatet av ett långsiktigt arbete genom Svensk Fågels olika kvalitetsprogram, kontroll och uppföljning. Vi menar därför att det inte räcker med en handlingsplan på basnivå som föreslås. Vi vill se en maxgräns, såväl på basnivå som på avancerad nivå, förslagsvis på maximalt fem procent och en procent.

Svensk Fågel är också angelägna om att den maximala nivån ska omfatta den totala mängden från alla gårdars uppfödning som levererar till ett slakteri respektive företag, inte endast den aktuella mängden som är avsedd för inköparen. Att endast begränsa sig till den aktuella mängden som upphandlaren köper in skulle innebära att resten av produktionen skulle kunna fortsätta med rutinmässigt hög antibiotikaanvändning. Därmed blir kraven tandlösa, då resistensen kan fortsätta att spridas, även till Sverige. 

Vi är väl medvetna att hela den svenska djurskyddslagstiftningen, som är omfattande och komplex inte kan anges, men som våra bönder får leva med varje dag. Däremot är det viktigt att upphandlingsansvariga i kommuner och landsting, politiker och andra som tillämpar kriterierna inte blir vilseledda att tro att Upphandlingsmyndighetens kriterier skulle innebära att de svenska djurskyddskraven uppfylls. Sverige har bland de tuffaste djurskyddsreglerna i världen. Den svenska modellen när det gäller djurhälsa och livsmedelssäkerhet är i toppklass. Det kan inte ett fåtal kriterier i en upphandlingsmall, även efter en efterlängtad översyn, matcha.

Svensk Fågel är dock angelägna om att kriterierna äntligen skärps och ser fram mot att komma i mål med dessa så snart som möjligt samt att kommuner och landsting tillämpar dem, kontrollerar och följer upp kraven vid sina inköp. På så sätt ser vi inte enbart till att den kyckling som upphandlas enligt strängare krav har större möjlighet att möta de behov som finns vad gäller djurens hälsa och välfärd. Vi säkerställer också att den kyckling som serveras och i slutledet blir tillgänglig för konsumenterna är mer hälsosam och säker.

Avslutningsvis vill vi också passa på att utmana partierna och hoppas att de mitt i den hektiska valrörelsen är beredda att driva på för att åstadkomma en märkning av restaurangkycklingen. Med större medvetenhet bland konsumenterna kan inte restaurangbranschen tillåtas vara ett undantag. Kroggästerna är värda att få veta vilken kyckling de äter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.