Debatt
Energieffektivisering
15 oktober 2019 kl 05:15

Skärp energikraven på nyproducerade byggnader

Vi måste ställa om mot klimatsmart byggande. Risken är dock att klimatmålen bommas när Boverket föreslår nya energikrav för nyproducerade byggnader, skriver flera bygg- och klimataktörer.

Det här är en opinionstext

I årets regeringsförklaring betonas att Sverige nu har ett nytt viktigt uppdrag: att genomföra den omställning till ett klimatneutralt samhälle som Greta Thunberg och den unga generationen nu förväntar sig, samt att gå från tjusiga målformuleringar till verkligt genomförande.

Här är byggnads- och fastighetssektorn viktig. Den står för cirka 40 procent av energianvändningen i Sverige. Med dagens teknik och kunskap är vi på god väg mot att kunna bygga nya klimatneutrala byggnader som ges en energieffektiv utformning med låga värmeförluster och som försörjs med förnybar energi. Materialval ska därtill ske utifrån lägsta klimat- och miljöpåverkan.

Nyproduktionens energieffektivitet styrs dock huvudsakligen av energikraven i Boverkets byggregler. I dag styr inte dessa regler mot energieffektiva byggnader i tillräcklig utsträckning. De säkerställer inte en nivå i samklang med den teknik som nu finns tillgänglig, och inte heller i nivå med vad vi behöver för att klara framtida utmaningar.

Vad värre är tycks inte heller Boverkets nya förslag till energikrav utgöra en kursändring. I förslaget, som nu är ute på remiss, anges energikrav som enligt vår egen beräkning innebär att nya flerbostadshus kommer att tillåtas ha värmeförluster som är cirka fyra gånger högre än byggnader med passivhusutformning och cirka 30 procent högre än de byggnader som uppförs med nu rådande energikrav. Hur kunde det bli så, att ännu sämre byggnader kan tillåtas för en så viktig kategori som flerbostadshus?

Kraven har satts med bland annat motiveringen att Boverket också måste ”värna ett fortsatt bostadsbyggande”. Men ska det ske genom sänkta energikrav? Och står målsättningarna verkligen i konflikt med varandra? Tusentals uppförda bostäder på passivhusnivå har en marginellt högre byggkostnad, på endast någon procent, det vill säga rena felräkningspengar jämfört med kostnader som påverkas av byggnadens design, lyxutrustning i kök, variationer i entreprenadläge, lokala anpassningskrav, krav på framkomlighet, mm. Vidare innebär lägre driftkostnader och den kvalitetssäkring som krävs, att lågenergibyggnader vinner i längden. Detta ger också ett robust byggnadsbestånd vid orostider, försörjningskriser, kapacitetsbrister i elnäten, extremvädersituationer, långvariga elavbrott, som alla kan uppstå.

Vi måste ta chansen nu och påbörja omställningen mot klimatsmart byggande. Det är hög tid för våra regeringspartier att visa det klimatledarskap som krävs. Tidigare var det många kommuner som var pådrivande för en hållbar utveckling med tuffa lokala energikrav i vissa utvecklingsområden. Detta stoppades av riksdagen med den så kallade stopplagen. Nu måste regeringen ta sitt ansvar.

Utöver skarpare energikrav måste de också utformas så att de enkelt kan följas upp i byggprocessen och av kommunens kontrollanter. Det är inte möjligt med dagens system eller med Boverkets nu föreslagna ändringar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.