Debatt
Friskolor
26 augusti 2020 kl 05:00

”Skapa en skola som ger alla barn likvärdiga förutsättningar”

Den svenska skolan är ojämlik och ökar samhällsklyftorna. Därför är det hög tid att strama åt friskolesystemet och stoppa aktiebolag från att driva skolor. Det föreslår tankesmedjan Tiden och Unga Örnar i en ny rapport. 

Det här är en opinionstext

Ojämlikheten i den svenska skolan fortsätter att öka. Det finns en mängd olika orsaker till det, men friskolesystemets bidrag till ojämlikheten går inte att blunda för. Segregationen ökar genom att elever med bättre förutsättningar samlas på friskolor, medan elever med sämre förutsättningar oftare går i en kommunal skola. Samtidigt urholkas kvaliteten på undervisningen genom att pengar till vinstutdelningar får gå före fler lärare med bättre villkor och förutsättningar. 

Å ena sidan söker sig elever från hem där föräldrarna har längre utbildning och högre löner oftare till friskolor. Friskolor försöker i första hand att attrahera elever som redan har lätt för att klara skolan. Det är ett sätt att hålla nere kostnaderna.

Å andra sidan drar många friskolor ned på kvaliteten för att skapa utrymme för vinstutdelning. I vinstdrivande skolor är lärartätheten och lärarlönerna genomsnittligt lägre än i kommunala skolor. Det finns också tydliga indikationer på att många friskolor sätter glädjebetyg, eftersom höga genomsnittsbetyg har blivit ett verktyg i marknadsföringen för att konkurrera om elevernas skolpeng. Allt detta bidrar till att skolan inte blir den mötesplats för elever med olika bakgrunder som är en förutsättning för en hög likvärdighet.

När friskolor drivs av aktiebolag dräneras skolan på resurser som skulle ha gått till undervisning. Sverige är det enda landet i världen som tillåter aktiebolag att driva skattefinansierad skola och ta ut obegränsade vinster. Dessutom innebär dagens ersättningssystem att friskolorna överkompenseras i förhållande till de faktiska kostnaderna och gör det lönsamt med allt för stora klasser samtidigt som skolor med vikande elevantal får problem.

Ett annat bekymmer är att offentlighetsprincipen inte gäller för friskolor i samma utsträckning som för annan skattefinansierad verksamhet. Nyligen kom en dom som innebär att skolorna inte är skyldiga att redovisa resultatstatistik, eftersom det kan ses som en affärshemlighet.

Religiösa friskolor utgör ett särskilt problem. Deras drivkraft  är att få bedriva ensidig religiös påverkan på barn. Det är en inskränkning av elevernas rätt att själva söka, välja och välja bort livsåskådning. 

För att komma till rätta med problemen föreslår vi att friskolesystemet görs om i grunden:

  • I stället för dagens ersättningssystem med en individuell skolpeng, beräknad per elev, behövs ett system med klasspeng som täcker de fasta kostnaderna för en klass av normalstorlek.
  • Offentliga skolor bör kunna få högre klasspeng än friskolor, eftersom den kommunala skolan har vissa åtaganden som de fristående skolorna inte har.
  •  Endast icke-vinstdrivande aktörer bör tillåtas som huvudmän för fristående skolor.
  • Offentlighetsprincipen ska gälla också för friskolor. Skattebetalarna har rätt att få veta vad deras pengar går till.
  • Förbjud drift och nyetablering av religiösa friskolor i Sverige. Samma regler ska gälla för alla skolor: hela skoldagen ska vara helt fri från ensidig religiös påverkan.  

Det är dags att bana väg för en skola som ger alla barn likvärdiga förutsättningar att tillgängliggöra sig kunskap. Det måste vara viktigare än friskolekoncernernas vinstjakt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.