Allergi

”Skärp straffen för livsmedelsbrott”

Den nu gällande livsmedelslagstiftningen som reglerar märkningen av allergiframkallande ämnen i mat måste skärpas. En ny undersökning visar på många brister, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den som är allergisk eller överkänslig.

Hösten 2015 genomförde livsmedelsinspektörer i Sverige, Danmark, Finland och Norge kontroller på flera olika livsmedelsföretag. Märkning och hantering av allergiframkallande ingredienser, så kallade allergener, som mjölk, ägg och nötter kontrollerades. Färdigförpackad choklad, godis, bageriprodukter samt hel- och halvfabrikat ingick i undersökningen. Resultatet visade att tio procent av de kontrollerade produkterna saknade en korrekt märkning av de allergena ingredienserna. Detta visar att vissa producenter och importörer inte följer lagstiftningen när det handlar om märkning av allergener.

För att skydda konsumenter har EU sedan december 2014 en gemensam informationslagstiftning. Märkningen på förpackad mat ska vara tydlig och konsumenten ska få korrekt information om innehållet i maten. Restauranger ska kunna informera gästen om vad maten innehåller. Lagstiftningen är dock meningslös om maten till följd av bristande uppföljning innehåller allergener som inte deklareras. 

En enkätundersökning som Livsmedelsverket har gjort visar att få av de livsmedelsbrott som anmäls går till åtal eller fällande dom. Dessa brott ses inte som allvarliga och prioriteras därför inte av rättsväsendet. En skärpning av lagstiftning och regelverk är nödvändig för att maten ska bli säkrare för människor med allergi eller annan överkänslighet. Företagen behöver se till att recept- och ingrediensförteckning stämmer överens, vilket inte var fallet i drygt tre procent av produkterna i den nordiska studien. Enligt lag ska 14 allergena ingredienser särskilt framhävas i ingrediensförteckningen. Det saknades på nästan var femte produkt i studien.

Kommunerna har ansvar för att göra livsmedelskontroller, men de har inte tillräckliga resurser för att göra det. Det leder till att kontrollen inte prioriteras av alla kommuner. Livsmedelsverket gjorde 2015 en enkätundersökning som visade att 52 kommuner sammanlagt gjort 160 åtalsanmälningar för livsmedelsbrott under 2014. Under samma period gick 14 åtalsanmälningar till åtal vilket resulterade i 9 fällande domar. 

Detta visar att alltför få anmälningar leder till en fällande dom och att risken för påföljd är mycket liten för dem som inte följer gällande lagstiftning. Drygt var tionde kommun i enkäten hade avstått från att göra en åtalsanmälan när de borde ha gjorts en sådan. 

Vi är medvetna om att både regeringen och Livsmedelsverket tagit initiativ till en bättre uppföljning och kontroll de senaste åren. Tyvärr räcker inte dessa åtgärder då påföljderna för livsmedelsbrott är så lindriga att nästan inga anmälningar tas till domstol. Lagstiftningen måste skärpas så att matproducenter som bryter mot lagen och utsätter konsumenter för risk eller skada får straff som står i relation till de skador som uppstår. 

Om man från apoteket hämtar ut ett läkemedel med felaktigt innehåll kan det få stora juridiska konsekvenser för tillverkaren. Samma förhållande borde råda när ett livsmedel är feldeklarerat.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.