Barnskydd

Skärp lagen mot könsstympning

Lagen mot könsstympning infördes redan 1982. Hur kan det komma sig att bara två fall lett till åtal sedan dess? Det är dags att frågan tas på allvar och att lagen skärps.

Norrköpings kommun fick nyligen uppdrag att arbeta för att upptäcka och motverka könsstympning. Kort därefter upptäckte skolhälsovården på en av staden skolor ett sextiotal unga somaliska flickor som var könsstympade. Nyheten fick stort genomslag i Sverige och Norrköpings kommun samt socialtjänsten fick en chock.

I Sverige har vi länge pratat om könsstympning men arbetet för att motverka förekomsten av detta övergrepp är dock mycket begränsad.

Könsstympning är en flertusenårig tradition och mycket vanlig i en del afrikanska länder. Denna tradition bygger på gamla myter och den vanligaste som cirkulerar är bland annat att klitoris representerar det manliga könsorganet och om den inte avlägsnas kommer den till slut att växa ut till en penis.

Kring 97 procent av kvinnorna i Egypten, Eritrea, Somalia och Etiopien är könsstympade. Ingreppet kan vara mycket skadligt och leda till döden hos flickor på grund av infektioner och förblödningar. Flickor som överlever ingreppet upplever trauma resten av livet. Enligt WHO:s beräkning könsstympas tre miljoner flickor varje år.

I både Afrika och västvärlden samt inom FN finns många organisationer som arbetar förebyggande mot kvinnlig könsstympning. I Sverige startade det så kallade Göteborgsprojektet på initiativ av Socialstyrelsen i början av 1900-talet, med syfte att främja vård åt kvinnor och flickor bosatta i Sverige som genomgått könsstympning men också att arbeta med opinion mot könsstympning inom afrikanska invandrargrupper.

Det finns en del ideella organisationer som är aktiva i Sverige med arbete för att motverka kvinnlig könsstympning så som Rädda barnen, Amnesty och RFSU.

I Sverige är kvinnlig könsstympning uttryckligen förbjudet i lag sedan 1982. Men sedan lagen mot könsstympning infördes har den lett till två åtal med fängelsedomar och båda år 2006. 

Frågan är - hur kommer det sig att ett land som sedan 1982 har ett lagförbud mot detta ingrepp fortfarande har problem med att motverka detsamma. Och varför sker det så få åtal som leder till straff mot detta lagbrott när ingreppet uppenbarligen är utbrett inom vissa grupper?

Könsstympningen är ett strukturellt övergrepp i de patriarkala kulturer dessa kvinnor kommer från. Män får makt över kvinnorna genom att ta ifrån kvinnorna rätten till sexuell njutning vilket är ett barbariskt övergrepp som vi i västvärlden tydligt måste protestera mot.

Det är naivt att tro att enbart staten ska lösa alla problem med jämställdhet och kvinnoförtryck i Sverige och omvärlden. Det krävs större engagemang och opinionsbildning för att närma sig problemet och minska förekomsten av könsstympning i Sverige. Detta är i högsta grad en fråga för liberala feminister i Sverige.

Myndigheterna måste ta större ansvar för att upptäcka och kartlägga förekomsten av könsstympningen. Det krävs större inriktade insatser för att öka kunskapen hos familjer som kommer till Sverige från länder där könsstympning är tradition. Lagen behöver även skärpas och tillämpas i större utsträckning än vad som i dag är fallet. Det är dags att visa att Sverige menar allvar med lagstiftningen och inte accepterar att flickor i Sverige utsätts för dessa övergrepp i namn av seder och bruk.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.