Debatt
Folkhälsoarbete
6 maj 2015 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Skärp kampen mot gifterna i vardagen

Våra barn har större mängder giftiga ämnen i blodet än någon annan generation före dem. Ingen vet i dagsläget vilka konsekvenser det ger. Åtgärder mot hormonstörande ämnen är väl så viktiga som åtgärder mot andra giftiga ämnen som tobak och alkohol. Därför behövs mer kunskap och en striktare reglering av vardagskemikalier. Det skriver fyra ledamöter i Nordiska rådet.

Det här är en opinionstext

De nordiska länderna omfattas av EU:s kemikalielagstiftning, den så kallade Reach-förordningen. För kemikalieanvändningen gäller – förutom Reach – flera andra EU-regleringar. Det innebär att de enskilda nordiska länderna har begränsad handlingsfrihet när det gäller reglering av kemiska ämnen. På sju år har EU bara fasat ut 22 kemikalier som definieras som hormonstörande ämnen (av flera hundra), och EU-kommissionen har underlåtit att uppfylla löftet om kriterier och testkrav för hormonstörande ämnen. Just därför är det viktigt med en samlad nordisk insats för att skydda befolkningen mot de skadliga kemikalier som vi utsätts för i vardagen.

Världshälsoorganisationen, WHO, befarar att snabbt växande sjukdomar kan ha samband med de ämnen vi exponeras för. Exponering under fosterstadiet kan leda till skador senare i livet, och i värsta fall hos kommande generationer.

De pedagogiska leksaker vi ger våra barn kan innehålla hormonstörande ämnen som kan orsaka beteendeproblem och adhd. Träningsbyxorna vi joggar i för att hålla en hälsosam kroppsvikt kan innehålla giftiga ämnen som ökar risken för fetma och typ 2-diabetes. Solskyddsmedlet vi använder för att förhindra hudcancer kan innehålla ämnen som ökar risken för olika cancerformer. En ny utredning från Nordiska ministerrådet visar att hormonstörande ämnen kostar EU-länderna minst 4,5 miljarder kronor om året på grund av nedsatt arbetsförmåga och ökade hälsokostnader.

Medan vi för femtio eller sextio år sedan inte hade fler kemikalier i blodet än som kunde räknas på ena eller båda händernas fingrar går vi nu runt med flera hundra kemikalier i kroppen.

Internationellt samarbete om tillsyn är helt nödvändigt för att skydda konsumenterna mot en cocktail av skadliga kemikalier som vi inte känner till effekten av. Bristen på forskningsresultat som visar skadeeffekter av denna cocktail måste ses i sammanhang med bristen på forskning, och inte användas som motivering för att mängden av ämnen inte har skadliga effekter. Försiktighetsprincipen måste vara den princip som gäller när vi talar om helt vanliga vardagsprodukter som används dagligen av majoriteten av befolkningen.

Nordiska rådet kom i slutet av mars i år med ett uttalande där vi uppmanar EU-kommissionen att skärpa regleringen av hormonstörande ämnen. Vi anser att EU omedelbart bör lägga fram förslag på övergripande kriterier som skapar klarhet i vad som definieras som ämnen med hormonstörande egenskaper. Nordiska rådet vill också införa tester för att bedöma skadligheten i dessa ämnen, inklusive kombinationseffekter. Vi anser att EU måste ändra relevant kemikalielagstiftning så att alla potentiellt hormonstörande ämnen omfattas av lagstiftningen. Kemikalier som redan finns på listan över farliga kemikalier enligt Reach måste stoppas omedelbart.

De nordiska länderna har traditionellt varit mycket aktiva i arbetet med att undersöka effekten av kemikalier och ta fram en lämplig reglering – inte bara i EU utan även i OECD och FN. Norden kan spela en central roll för att skapa en bättre global styrning för reglering av farliga ämnen som inte omfattas av dagens avtal. Vi anser att de nordiska länderna kan inta en ledande roll och gå samman för att införa försiktighetsprincipen för de kemikalier som för närvarande inte omfattas av Reach.

Det nordiska samarbetet bör också bidra till att förbättra tillgången till information om kemikalier. Påtryckningar från aktiva och kunniga konsumenter är absolut nödvändigt för att uppnå en bättre reglering, men det förutsätter att det finns bra och tillräcklig forskning på området. För närvarande är kunskapen om effekten bristfällig, bland annat eftersom forskningsmiljöerna i de enskilda länderna är små.

De nordiska länderna har emellertid ett väl utvecklat system för att samordna forskningen i Norden för att uppnå stora studier. Det finns goda förutsättningar för att stärka det nordiska samarbetet kring forskning om hormonstörande ämnen, därför har vi skickat ett brev till alla nationella forskningsråd i Norden där vi uppmanar till ett förstärkt forskningssamarbete, exempelvis genom Nordforsk som redan i dag har en lämplig struktur för samordning av forskning i nordisk regi.

Vanliga konsumenter omges dagligen av ett oacceptabelt antal giftiga ämnen. De nordiska regeringarna måste visa att de är värda konsumenternas förtroende genom att målinriktat samarbeta för striktare regleringar av användning av vardagskemikalier. Varje enskilt nordiskt land är ingen maktfaktor i ett europeiskt eller globalt sammanhang, men tillsammans i Norden är vi 26 miljoner människor. Tillsammans har vi en mycket större chans att ge nordiska konsumenter den giftfria vardag de förtjänar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.