Skadligt och destruktivt flytta statliga jobb

Nyligen presenterades den parlamentariska landsbygdskommittén 75 förslag för att stärka utvecklingen i Sveriges glesbygd, bland annat att 10 000 statliga jobb flyttas från Stockholmsregionen. Det är ett uttryck för en förlegad och statisk syn på jobbtillväxt som såg vägs ände redan med varvsstöden på 1970-talet. Precis som protektionistiska skyddstullar är skadliga därför att de genom ett konstgjort skydd mot omvärldskonkurrens urholkar ett lands konkurrenskraft på världsmarknaden är riktade subventioner och utlokaliseringar av statliga jobb direkt destruktiva för den landsbygd de är avsedda att gynna.

Både Riksrevisionen och Statskontoret har konstaterat att flyttar av jobb ger marginella effekter. Dessutom har flyttarna varit kostsamma och påverkat berörda verksamheter negativt, vilket även fackförbundet ST vittnar om. Omvänt har NUTEK (nuvarande Tillväxtverket) konstaterat att Sveriges BNP skulle växa med över 150 miljarder kronor och förvärvsfrekvensen öka om regeringen prioriterade infrastrukturinvesteringar till storstadsregionerna. Det skulle gynna hela landet.

Samtidigt som en omlokalisering av statliga jobb har en marginell påverkan på landsbygden skulle den vara skadlig för Stockholmsregionen. Skatteintäktsbortfallet från 10 000 tjänster skulle uppgå till uppskattningsvis 1,5 miljarder kronor årligen – pengar som finansierar välfärdsverksamheter i en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Skulle statligt anställda som idag bor i Stockholmsregionen flytta från Stockholm förstärks den negativa effekten ytterligare genom skatteutjämningssystemet.

Det är fullständigt obegripligt hur regeringen kan tro att ett sådant slag mot Sveriges tillväxtmotor i Stockholm skulle gynna någon del av landet.

Det är inte genom att ställa stad mot land som vi bidrar till jobbtillväxt i hela Sverige. Åtgärder som främjar jobbtillväxt, som sänkta arbetsgivaravgiftger, behövs även i storstäderna. Likaså måste det till reformer som gör att det lönar utbilda sig även i Stockholm som med en kunskapsintensiv ekonomi är hela Sveriges tillväxtmotor. Den statliga inkomstskatten som Socialdemokraterna har höjt för en miljon människor måste sänkas och värnskatten slopas eftersom de skadar de som väljer att investera i exempelvis en ingenjörsutbildning.

Svensk ekonomi behöver strukturreformer som förbättrar näringsklimatet, stärker den internationella konkurrenskraften och gör det lönsammare att arbeta. Den socialdemokratiska regeringen driver en politik i rakt motsatt riktning. Allvarligast är skattehöjningarna på arbete och förslaget om vad som i realiteten skulle bli ett vinstförbud i välfärden. Det har i regeringens egen budgetproposition konstaterats att skattehöjningarna kommer påverka sysselsättningen negativt.

Två fel blir inte ett rätt. Landsbygdskommitténs förslag måste avfärdas och den ekonomiska politiken måste lämna ökenvandringen vänsterut. Istället för att försöka kompensera för en tillväxtfientlig politik genom riktade subventioner till vissa delar av landet behövs en offensiv reformagenda för hela Sverige som gör det enklare och billigare att starta och driva företag, ökad konkurrenskraft och innovationsförmåga, sänkta trösklar in på arbetsmarknaden, fler enkla jobb, fokus på de offentliga kärnuppdragen och en lindrad skattebörda på arbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.