Socialtjänsten

Skadligt med gräddfil till bostad för nyanlända

De som är kritiska till att nyanlända har eget ansvar för sitt boende efter etableringen på två år behöver redovisa sitt alternativ och stå för konsekvenserna. För permanent förtur till bostad för nyanlända kan låta behjärtansvärt, men vore skadligt och riskerar att ställa grupp mot grupp.

Det som i ett reportage i Expressen beskrivs som ”social export” av personer mellan Sveriges socialtjänster är en konsekvens av att bostadsmarknaden, både avseende tillgång och pris, ser olika ut i landet. Erbjuds bostad i en kommun med större lägenhetsutbud går det inte att välja och vraka för den som hamnat i det yttersta skyddsnätet.

­

Solna och Växjö är två av många kommuner som valt att hantera bosättningslagen med etableringsboende; det vill säga ett tillfälligt boende i maximalt två år. Växjö har dessutom knutit det till aktivt deltagande i etableringen. När den tiden är slut eller kraven på motprestation inte är uppfyllda upphör också etableringsboendet och den enskilde har ett eget ansvar för boende. Det innebär exempelvis att en barnfamilj som uppfyller kraven för att få hjälp av socialtjänsten med en boendelösning kan få det, men det prövas individuellt och lika för dem som för alla andra. Det är ingen bra lösning, men det är den minst dåliga hanteringen.

De som kritiserar etableringsboendena behöver vara öppna med att alternativet är en generell och permanent förtur till bostad för nyanlända som anvisats kommunen. De behöver därefter motivera varför en sådan förtur är rimlig. Vår bedömning är att förtur hotar legitimiteten för både flyktingmottagandet och bostadskön.

Grunden till en snabb etablering och stark integration är arbete, utbildning, bostad och inkludering. Eget ansvar för det egna boendet är bara ett av flera områden där den egna ansträngningen för en nyanländ behöver vara stor och större än för många andra. Att kommunen delar ut bostad direkt vid ankomst riskerar att skapa helt fel bild av vad den nyanlända kan förvänta sig av samhället. Snarare behövs det omvända: att den enskilde får ett större ansvar än i dag.

För att fler ska kunna skaffa sig en bostad med högre standard eller bosätta sig där de vill behöver tiden från nyanländ till nyanställd bli kortare. Det kräver reformer:

  1. Heltidsaktiviteter för att snabbare bli anställningsbar. Avslutad etablering bör vara ett villkor för försörjningsstöd för nyanlända. En sådan lagändring skulle dessutom lösa problemet med att kommuner i dag får stå för kostnader i glappet mellan Migrationsverkets dygnsersättning och Arbetsförmedlingens etableringsersättning. Efter avslutad etablering bör kravet på motprestation för försörjningsstöd vara deltagande på heltid i aktiviteter som ökar anställningsbarheten.
  2. Starkare drivkrafter för jobb med sänkt skatt och bidragstak. Det ska alltid löna sig att arbeta, men för flera hushåll överstiger de samlade bidragsinkomsterna med stor marginal potentiella arbetsinkomster. Ett bidragstak som begränsar den maximala bidragsinkomsten bör därför införas.
  3. Snabbspår till arbete med reformerad yrkesutbildning. Kommunernas yrkesvux och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar bör ersättas med en samlad yrkesutbildning som ger snabbspår till jobb och enkelt kan kombineras med SFI. Med en frivux-reform och resultatbaserad peng ersätts fristående anordnare efter resultat, och skattebetalarna får mer kunskap för varje krona.
  4. Begränsa föräldraförsäkringen och inför möjlighet att ställa krav på deltagande i SFI. Alliansregeringen begränsade retroaktiviteten i föräldraförsäkringen till 90 dagar. Retroaktiviteten bör tas bort helt. Samtidigt behöver det bli möjligt att ställa krav på deltagande i SFI under tiden med föräldrapenning.

Att ge vissa företräde till bostadsmarknaden, bara för att de är nyanlända, skapar orättvisor och ställer grupp mot grupp. För att hålla ihop Sverige behöver nyanlända snabbspår till arbetsmarknaden, inte gräddfil till bostadsmarknaden. Att korta tiden från nyanländ till nyanställd är avgörande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.