Välfärden står inför stora utmaningar. Det kommande tio åren kommer andelen barn, unga och äldre i samhället att öka. Samtidigt kommer antalet personer i arbetsför ålder att öka mycket svagt. Det är en stor utmaning som innebär att offentlig sektor behöver hitta långsiktiga lösningar för att klara av att finansiera välfärden och klara kompetensförsörjningen.
Arbetssätt, digitala verktyg och automatisering kan ge nya möjligheter att klara de växande välfärdsbehoven och samtidigt förbättra servicen till invånare. Att utmana dagens sätt att organisera och arbeta samt att använda digitaliseringens möjligheter gör att vi har möjlighet att möta de demografiska förändringarna.
Vi som arbetsmarknadens parter har samlat oss i ett välfärdsråd. Vi representerar tillsammans 1,2 miljoner anställda och 310 arbetsgivare. Vi vill diskutera och analysera möjligheterna hur automatisering och nya digitala tjänster ska underlätta vårt dagliga arbete att erbjuda välfärd av hög kvalitet.
Välfärdssektorn behöver nyrekrytera många olika personalkategorier, införa strategier för livslångt lärande och samtidigt utveckla arbetsmetoder och välfärdstjänster. Tillsammans arbetar vi för att frigöra tid till det som är vårt viktigaste uppdrag − att möta och hjälpa människor. Det som kan automatiseras ska automatiseras.
Det kan till exempel handla om moment i administrativ handläggning och journalföring som är regelstyrd, systematisk och återkommande. Repetitiva arbetsuppgifter som i dag tar stora personalresurser i anspråk kan till stora delar automatiseras för att frigöra tid för det som människor gör bättre än maskiner. Det gör arbetsinnehållet mer meningsfullt samtidigt som det ökar servicen till invånarna. Det behövs tydliga spelregler och transparens. Det måste vara möjligt att följa och granska de beslut som fattas.
Det krävs gemensamma principer mellan fackliga organisationer och arbetsgivare för att arbeta med ständiga förbättringar och ta steg mot en mer digitaliserad och automatiserad välfärdssektor. De anställda måste få större möjligheter till delaktighet i utvecklingsarbetet, så att de digitala verktygen får mer praktisk nytta.
Det här kommer vi som arbetsmarknadens parter att fortsätta att arbeta med i vårt gemensamma välfärdsråd. Men vi ser också ett behov av en nationell politik som ger tydliga och gemensamma spelregler och främjar utveckling, som utgår från medborgarnas och de anställdas behov. Vi föreslår:
- Att en nationell strategi för välfärdens digitalisering utvecklas i nära samverkan mellan välfärdens olika aktörer. Regeringen och SKL har redan en överenskommelse om en strategi för skolans digitalisering där skolans aktörer deltar aktivt.
- Att det utvecklas förstärkta möjligheter till kompetensutveckling för alla medarbetare i välfärdsverksamheter. Det handlar bland annat om att den högre utbildningen ska svara upp mot de yrkesverksammas behov, både i innehåll och i form.
- Att en innovativ arbetsmiljö som involverar och tar tillvara anställdas utvecklingsidéer främjas. Tillitsdelegationen lade under 2018 förslag, som kan realiseras, men ytterligare behövs för reell tillit.
- Det behövs långsiktiga satsningar på en nationell digital infrastruktur och undanröjda legala hinder för att få full effekt av digitaliseringens potential.
Digitalisering och automatisering är kraftfulla verktyg för att förbättra de offentliga tjänsterna. I det arbetet vill vi som arbetsgivare och företrädare för olika professioner samarbeta för bästa resultat.
Vi är överens om att digitaliseringen eller automatiseringen inte kan ersätta det personliga mötet inom vård, skola och övrig välfärd. Det handlar i stället om att avlasta och lätta på arbetsbelastningen för att få mer tid för kärnan i vårt uppdrag. Med en levande dialog oss emellan kan vi snabbare identifiera utmaningar och finna gemensamma lösningar. Vi gör det i övertygelsen att det bidrar till ännu bättre och smartare välfärd.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
