Debatt
Tvångsvård
18 augusti 2020 kl 05:15

”Ska vi betala måste vi kunna ställa krav på SiS”

Vid beslut om tvångsvård från förvaltningsrätten upphör kommunens möjligheter att påverka vårdform, vårdkvalitet samt kostnaderna för vården, trots att det är kommunen som betalar för vården, skriver socialnämndens ordförande Marie Bladholm (M) och 1:e vice ordförande Anette Snejbjerg (C) i Värmdö kommun. 

Det här är en opinionstext

Att kunna ställa krav på hög kvalitet och goda resultat är självklart i de allra flesta fall när man betalar för en tjänst eller vara, men inte när vi pratar om Statens institutionsstyrelse (SiS).

SiS är, som namnet beskriver, en statlig myndighet som ligger under Socialdepartementet och ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård på grund av kriminalitet placeras oftast på SiS-institution, så kallade ungdomshem, i stället för i fängelse hos Kriminalvården. För individer som på grund av missbruk är i så dåligt skick att fara för deras liv föreligger ansöker vi från kommunalt håll i förvaltningsrätten om tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). 

Vid beslut om tvångsvård från förvaltningsrätten upphör kommunens möjligheter att påverka vården, kvaliteten samt kostnaderna. I våra ögon ett märkligt förfarande. Vi kan inte vara med och påverka val av vårdform eller behandling för individen, som vi oftast har god kännedom om, och vi kan heller inte påverka kostnaderna trots att det är vi i kommunen som står för dem.

En SiS-placering kostar cirka 7 500 kronor per dygn och pågår ofta upp till sex månader (det vill säga över 1 miljon kronor för en individ). Pengar som är en god investering – om resultatet av vård och behandlingen för individen ger ett gott resultat. Tyvärr ser vi inte önskad effekt hos de allra flesta, vilket är bekymmersamt, och kommunens arbete med personen fortsätter därefter.

Vi anser att SiS brister i sitt uppdrag att garantera en drogfri och trygg miljö för våra ”klienter”. Individer vittnar om att det är hur enkelt som helst att få tag på droger när de är placerade. Hur är det ens möjligt? Här måste SiS kunna garantera att verksamheten är fri från droger på hvb-hemmen (hem för vård och boende). Det måste vara ett tydligt krav och regelbundna kontroller måste genomföras. Har personalen rätt kompetens och tillräcklig kunskap om hur man spårar och upptäcker när någon är påverkad? Vet de hur de ska agera?

I olika sammanhang har det uppmärksammats hur vården på hvb-hem bedrivs. Flera personer vittnar om förekomst av droger och även sexuella övergrepp.

Det är verkligen dags att lyfta frågan igen och kvalitetssäkra vården.

När tvångsvård behövs ska vi vara trygga med att den är kvalitetssäkrad och utgör en trygg miljö som ger individen möjlighet till en bättre framtid.

Kvalitetskrav och kostnader hänger ihop och det är inte orimligt att vi som ansvarig
myndighet för socialtjänsten och betalande part kräver att SiS kvalitetssäkrar sina institutioner. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 18 augusti 2020 kl 05:15
Uppdaterad: 18 augusti 2020 kl 05:11

Skribenter

Marie Bladholm
kommunalråd (M), ordförande socialnämnden, Värmdö kommun
Anette Snejbjerg
1:e vice ordförande socialnämnden (C), Värmdö kommun