Ska vårdgivare enbart kunna lista de friskaste patienterna?

De senaste veckorna har debatten gått het kring nätläkarbolaget Krys etablering i vårdvalet i Stockholm. Men det har varit påtagligt tyst från de styrande i Region Stockholm. Vad tycker ni om det som sker? Och tänker ni göra något?

Vad anser ni om upplägget där man systematiskt vänder sig till de friskaste? Kry har genom år av aggressiv marknadsföring trummat in hur bra de är på att lösa enkla problem. Denna marknadsföring har gjort att Kry byggt upp en patientstock av friska. När bolaget nu går in i vårdvalet är det fortfarande dessa patienter de vill ha. Vi har inte sett en enda annons från Kry med reklam riktad till långtidssjukskrivna, personer med komplicerade diagnoser eller i behov av hemsjukvård. Många personer som har större vårdbehov kan inte ens kontakta Kry om de skulle vilja, eftersom Kry på sin hemsida gjort klart att alla besök börjar med ett digitalt besök – något som kräver digital kompetens och bank-id.

Anser ni att de ekonomiska styrmedlen för husläkarmottagningarna fungerar bra när det finns vårdgivare med främst digital profil? Vi hävdar att de inte gör det. Dagens system, med en grundersättning per listad som varierar något beroende på ålder, kroniska diagnoser (ACG) och socioekonomi (CNI) fungerar för en blandad befolkning i fysisk vård. Men när digitala vårdgivare etablerar sig ställs allt på ända. Genom en digital profil lockar man till sig patienter som själva bedömer att de klarar sig med digital vård, det vill säga i de flesta fall de friskare. Då talar vi om de friskare inom var och en av de ovanstående grupperna som regionen kompenserar genom högre ersättning. De gamla som väljer Kry är friskare än de som inte gör det, de astmatiker som väljer Kry är friskare än de som inte gör det. Därigenom överkompenseras Kry i ersättningssystemet, medan de traditionella vårdcentralerna tappar ersättning.

När vårdbehovet ökar är det också sannolikt att de som initialt listat sig på Kry kommer att välja en annan vårdcentral. Det har man sett i England, där den digitala vårdgivaren Doctor at hand finns sedan några år. Doctor at hand har ett upplägg som påminner om Kry:s, med främst digital vård, men med möjlighet till fysiska besök på ett par platser. Men den som behöver besöka den fysiska vårdcentralen ofta upplever i många fall att det är bättre att lista sig nära hemmet och de byter därför vårdgivare. Det här har blivit ett stort problem för de ”vanliga” vårdcentralerna, som tappar sina lätta patienter men får tillbaks dem när de blir sjukare. I England har man försökt modifiera sina ersättningssystem, och vi hävdar att man behöver göra det i Stockholm också.

Vad anser ni om att i stor skala lansera digital vård utan att den är vetenskapligt utvärderad? Att bedöma personer digitalt är nytt, vi vet framför allt väldigt lite om vilka diagnoser vårdgivarna riskerar att missa vid digitala besök. Det här behöver studeras innan regionen bygger sig fast på systemnivå i digitala lösningar. De digitala vårdgivarna brukar i det här sammanhanget hävda att de erbjuder både digitalt och fysisk vård, vilket minskar problemet. Men om en patient för varje digitalt besök också behöver ett fysiskt, vad har man då vunnit? Och så är vi tillbaks till grundfrågan: vad kan vi bedöma digitalt?

Distriktsläkarföreningen gillar digitalisering, konkurrens och fritt vårdval, men de nuvarande spelreglerna måste ses över. Annars kommer etableringen av digitala vårdgivare att få negativa effekter på vården som helhet, med medicinskt osäker vård, orättvisa ersättningar och framför allt försämrade möjligheter att ta hand om våra sjukaste invånare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.