Demokrati

Ska Sverige bli en humanitär stormakt?

Statistiken från Migrationsverket visar på en svensk asylhantering som accelererat och nästan släppt all kontroll, anser Gunnar Sandelin, medförfattare till den omstridda boken Invandring och mörkläggning.

Det totala antalet asylsökande som har fått sina ansökningar beviljade av Migrationsverket under perioden januari-november 2013 har ökat med 144 procent jämfört med hela kalenderåret 2011. Under 2013 har totalt drygt 22 000 asylsökande fått stanna under årets första elva månader. Beviljade asylansökningar leder nästan undantagslöst till permanent uppehållstillstånd (PUT) och i förlängningen svenskt medborgarskap plus en påföljande anhöriginvandring.  

I år har rekordmånga asylsökande från Syrien fått stanna permanent. Medan Sverige mellan januari och november 2013 gav PUT till 10 379 syrier, fick 135 syrier stanna i Finland. Sverige tar alltså emot 77 gånger så många syrier som Finland som lyder under samma internationella konventioner och har en liknande utlänningslag som Sverige. Under samma tid gav jämförelsevis Danmark och Norge drygt 1 000 respektive 646 syrier asyl.

För hela tiden sedan inbördesskriget i Syrien startade i mars 2011 har Sverige beviljat permanenta uppehållstillstånd till runt 15 000 asylsökande syrier medan motsvarande antal i Danmark är cirka 2 000, Norge cirka 900 och Finland drygt 300.

Ser man till totalsumman sedan inbördeskrigets början har 23 700 syrier fått PUT i Sverige. I denna siffra ryms också anhöriga och kvotflyktingar. Under 2014 beräknar Migrationsverket att ytterligare cirka 22 000 syrier kommer att söka asyl i Sverige. Huvudskälet till den ständigt stegrande ökningen är nu att i princip alla som kommer därifrån, och även från Eritrea, beviljas PUT.

Sverige är det enda EU-land som bedriver en sådan tillåtande asylpolitik. Tidigare har Sverige tagit emot flest asylsökande irakier, somalier och så kallade ensamkommande flyktingbarn i hela västvärlden. Nu tar vi också emot flest syrier. I takt med att asylinvandringen ökar lavinartat är det inte bara antalet utan även andelen beviljade asylansökningar som ökar. Under november 2013 var den rekordhög: 62 procent, att jämföra med januari 2012 då motsvarande siffra var 23 procent. 

Sedan september 2013 har i genomsnitt minst 1 800 personer i veckan sökt asyl I Sverige. Med en maximal beräkning i dagsläget på 69 000 för nästa år, fortsätter Sverige att spela i sin egen division. Jag nämner all denna statistik för att visa på att Sveriges är extremt i västvärlden när det gäller flyktingmottagande särskilt med tanke på folkmängd. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR ligger Sverige sedan många år i topp när det gäller asylsökande per capita. 

Dom vill till EU, dom vill till Sverige”, sade Johanna Sjö, politiskt sakkunnig hos migrationsministern nyligen i Sveriges Radio. Hon menade det inte finns något tak för hur många som kan få stanna och tillade att människor inte bara flyr för sina liv utan också från ekonomisk misär. Frågan som inte diskuteras öppet inför väljarna är kostnaden och konsekvenserna av denna omfattning.

I omvärlden hörs alltmer häpna röster. Nyligen varnade historieprofessorn Niall Ferguson i magasinet Neo för att ett resultat av ett så pass ohämmat inflöde tillsammans med vår bristande integration kan få katastrofala följder med explosioner av våld i våra städer. Som ytterligare jämförelse kan nämnas att Sverige totalt hittills i år beviljat runt femton gånger så många uppehållstillstånd till asylsökande som Finland med sina 1 530 positiva beslut, tio gånger så många som Danmark och fem gånger så många som Norge med sina cirka 2 500 respektive 4 450 bifall.

Nu är det gasen i botten som gäller för regeringen Reinfeldt. Är det platsen som humanitär stormakt som åstundas? Finns det verkligen inte något tak för asylmottagandet och den påföljande anhöriginvandringen? 

Ett rimligt krav är att migrationsminister Tobias Billström förklarar regeringens agenda.

Fotnot: Skribenten har tillsammans med etnologiprofessor Karl-Olov Arnstberg skrivit boken Invandring och mörkläggning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.