Debatt
Kulturskola
20 december 2019 kl 05:00

Ska kulturskolan bara finnas i storstäderna?

Huvudmännen måste hitta lösningar som möjliggör ett brett deltagande i kulturskolan – annars riskerar elever i glesbygd att drabbas hårt. I Lessebo erbjuds kulturskola inom ramen för elevens val. Ingen kommun kan härmed längre skylla på Skolinspektionens beslut för att prioritera ned kulturskolan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Det här är en opinionstext

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet

Den svenska kommunala musikskolan – numera med breddad verksamhet och med namnet kulturskolan – har i generationer gett barn och ungdomar möjlighet att utveckla sitt kulturskapande. Musik- och kulturskolan brukar framhållas som avgörande för det som kallas det svenska musikundret och den stora svenska musikexporten.

Genom den stora bredden i verksamheten har glädjen att skapa, spela och sjunga getts till väldigt många unga människor. Utöver detta fyller kulturskolans samverkan med skolväsendet en omvittnat viktig roll för både likvärdighet och integration. Estetiskt lärande och samarbeten förenar och bygger broar och gemenskap.

Kulturskolans positiva effekter för såväl samhället och för de enskilda elevernas utveckling borde vara oomtvistliga. Men verksamheten är nu utsatt för ett akut hot.

Nyligen beslutade nämligen Skolinspektionen att vitesförelägga Gislaveds kommun för att en elevs resultat sviktat på grund av att hen lämnat ordinarie undervisning i grundskolan för att delta i musikskolans undervisning. Med anledning av beslutet har Gislaveds kommun slutat erbjuda musikskoleundervisning på ordinarie skoltid i grundskolan.

Skolinspektionens tolkning av vad som gäller går paradoxalt nog inte ihop med de politiska intentionerna i frågan. I ett svar på en skriftlig fråga om Skolinspektionens beslut från riksdagsledamoten Per Lodenius (C) har utbildningsminister Anna Ekström poängterat vikten av att kulturskolans verksamhet ska kunna förläggas inom ramen för elevernas skoldag eller i nära anslutning till den.

Lärarförbundet håller med utbildningsministern. Det är viktigt att skolhuvudmännen kan hitta lösningar som främjar ett brett deltagande i kulturskolans verksamhet, samtidigt som det går att förena med den garanterade undervisningstiden. Annars riskerar inte minst elever i glesbygdskommuner att drabbas hårt. Ofta går det bara en skolskjuts hem per dag. Men hur ska det gå till? Genom Skolinspektionens beslut ställs frågan på sin spets. Ska kulturskolan fortsätta vara till för elever i hela landet? Eller är det slut på det nu?

Ett svar på dilemmat finns i Lessebo. Där erbjuder kommunen kulturskoleundervisning under skoldagen inom ramen för det som i skollagen benämns som elevens val. Genom att koppla kulturskolans verksamhet till elevens val främjas både ett brett deltagande samtidigt som kulturskollärarna inte behöver dra det tunga lasset av ett omfattande kvällsarbete.

Enligt timplanen ska elever i grundskolan erbjudas 177 timmar elevens val. I övrigt finns det mycket knapphändig information i författningarna om elevens val, vilket leder till att undervisningen bedrivs och kan bedrivas på många olika sätt. Fler kommuner borde följa Lessebos exempel.

Det är uppenbart att undervisningen i kulturskolan fördjupar lärandet i skapande ämnen och på så sätt bidrar till elevernas måluppfyllelse enligt läroplan och kursplaner. Genom kulturskolan får eleverna dessutom möjlighet att arbeta med de sociala mål som finns i läroplanen. I dagsläget är inte kulturskolan avgiftsfri i alla kommuner, vilket vi tycker att den ska vara för att främja ett brett deltagande. Grundskolan ska däremot vara avgiftsfri, men så länge deltagandet inom ramen för elevens val är frivilligt kan även kommunen som väljer att fortsätta ta ut avgifter erbjuda kulturskola inom ramen för elevens val.

Det finns alltså en hittills ouppmärksammad lösning som kommunerna har alla möjligheter att ta vara på. Ingen kommun kan längre skylla på Skolinspektionen för att prioritera ned kulturskolan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.