Debatt
Bredband
19 november 2019 kl 10:56

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Ska alla få tillgång till bredband krävs nya sätt att tänka

Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling, skriver Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia.

Det här är en opinionstext

Staffan Åkesson
teknisk chef, Telia 

I en intervju med TT (6/11) hävdar Mikael Ek, vd för Svenska Stadsnätsföreningen, att användningen av trådlösa lösningar som alternativ till fiber i otillgängliga områden riskerar att spä på det digitala utanförskapet och skapa ett A och B lag.

Uttalandet baseras på deras rapport ”Infrastrukturval för att nå Sveriges bredbandsmål där man drar slutsatsen att mobila lösningar – med hastigheter i linje med regeringens bredbandsmål – blir betydligt dyrare och att det därför är bättre att enbart fortsätta bygga fiber. Detta är helt missvisande. 

Förutom att rapportens beräkningar för mobila lösningar är väsentligt högre än verkliga investeringsnivåer så utesluter man de två procent, eller närmare 100 000 hushåll, av Sveriges befolkning som bor i områden där det är som svårast eller helt omöjligt att bygga fiber. Det gör resultatet vilseledande. 

Det är ju dessa hushåll och företag som är själva utmaningen. Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling och då har vi verkligen fått ett A och B lag. 

Om Sverige ska klara bredbandsmålen och kunna bygga moderna bredbandsnät i mer svårtillgängliga områden så krävs nya sätt att tänka.

Post- och telestyrelsen (PTS) ser just nu över sin modell för hur framtida bredbandsstöd ska fördelas. Vi menar att resurserna måste användas mer effektivt genom att kombinera fiber och nya trådlösa tekniker. Det är bara så vi kan undvika att de hushåll och företag som är svårast att ansluta skjuts på framtiden och lämnas utan modern uppkoppling. 

Problemet är att det saknas pengar. Det behövs 42 miljarder kronor för fibrerering av kvarvarande delar av Sverige, varav 21 miljarder behövs på landsbygden. Pengar som inte finns i dag. I årets höstbudget satsar regeringen 150 miljoner kronor år 2020 för utbyggnad av bredband. Vidare planerar regeringen att satsa 200 miljoner kronor år 2021 och 300 miljoner kronor år 2022. Det är ett välkommet tillskott till marknaden – men det kommer inte att räcka långt. 

För att kunna erbjuda mer svårtillgängliga områden en snabb och stabil bredbandsuppkoppling krävs det att Sverige i högre utsträckning använder sig av högkvalitativa alternativ till fiber.

Telia genomför just nu pilotprojekt på ett antal utvalda orter för en helt ny lösning som kallas Fixed Wireless Access (FWA). Det är ett fast bredband över mobilnätet vilket innebär att lösningen ur ett tekniskt perspektiv går via luften den sista biten in till huset, men kunden får tillgång till samma tjänster som via en fast fiberkoppling. 

I PTS arbete med ett nytt bidragssystem efterlyser vi en modern och flexibel modell som tar höjd för en bredd av tekniker. Det är enda vägen framåt för att så många som möjligt ska få tillgång till bra bredband nu! 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 19 november 2019 kl 10:56
Uppdaterad: 19 november 2019 kl 11:23

Skribent

Staffan Åkesson
teknisk chef, Telia 

Nästa artikel

Nyhet
Digitalisering
8 november 2019 kl 05:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Kommunerna med sämst tillgång till bredband

I Torsås har bara 1 procent av hushållen utanför tätorten bredband. Kommunen ligger i botten i landet när det gäller digital infrastruktur på landsbygden. Utan bredbandsutbyggnad dör glesbygden, menar S-kommunalrådet i Överkalix som ligger näst sämst till. Se kartan över kommunerna med sämst bredbandstäckning. 

I många kommuner har det skett mycket på bredbrandsfronten. I andra inget alls. ATL och Dagens Samhälle har sammanställt dagsläget i de av landets kommuner där 60 procent eller fler av invånarna bor utanför någon tätort.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa

Logga in

Få tillgång till hela Dagens Samhälle

För att läsa alla artiklar behöver du en prenumeration och ett digitalt konto.

    • Skapa ett digitalt konto och koppla din prenumeration.
    • När du skapar ditt digitala konto behöver du ange ditt kundnummer.
    • Fem veckor gratis, därefter får du ett erbjudande om förlängning.
Gå vidare

Så funkar premiuminnehåll på Dagens Samhälle

  • Nyheter, analyser och granskningar är endast tillgängliga för våra prenumeranter.
  • Krönikor och debattartiklar är fortsatt åtkomliga för alla.
  • Vid frågor om till exempel abonnemang, innehåll eller inloggning, kontakta kundtjänst på kundservice@dagenssamhalle.se
Vanliga frågor och svar