Debatt
Flyktingmottagande
22 december 2015 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Sjukvården måste kunna möta flyktingars behov

I dag ligger fokus i flyktingmottagandet på att ordna boende och att lösa andra akuta behov, men på sikt kommer många nyanlända att söka sig till hälso- och sjukvården. Då måste sjukvården kunna möta de behov som människor som upplevt krig och flykt har, skriver tre landstingsråd från Miljöpartiet.

Det här är en opinionstext

Det handlar om dessa människors fysiska och psykiska hälsa, men också om att skapa förutsättning för att många av dem ska kunna komma i arbete, gå i skola och tillgodogöra sig en utbildning. I november tillförde regeringen 1,8 miljarder till landstingen i sin reviderade migrationspeng. För Stockholms läns landsting innebär det ett tillskott på 177,5 miljoner kronor, för Region Skåne 182 miljoner kronor och för Kalmar läns landsting 71,1 miljoner kronor.

Det är mycket välkommet, men det som krävs nu är också en långsiktigt hållbar finansiering av sjukvården. Vi uppmanar därför regeringen och sjukvårdsministern att planera för ett fortsatt tillskott även för 2017 och 2018. Pengarna måste också öronmärkas så att de också kan användas för att stabilisera och bygga ut den befintliga vården.

Vi ser att de resurser som landstingen nu tilldelas framförallt behövs inom fyra områden:

Traumavården. Kompetensen inom trauma finns idag främst på specialistmottagningar dit väntetiden ofta är lång. Nu måste vi sprida den kunskapen inom hela sjukvården. Vi måste också se till kunskapen om behandling av traumatiserade patienter sprids inom hela psykiatrin.

Vårdpersonal, kurator och psykoterapeut som möter personer med posttraumatisk stress behöver känna igen fysiska tecken på trauma och vara medveten om kulturella skillnader i hur människor ser på såväl psykosocialt arbete som sina egna trauman. För att bredda kompetensen skulle vi vilja se en nationell utbildningssatsning i traumavård. 

Tandvården. Förutom den engångsersättning som staten nu tilldelar landstingen behöver schablonersättningen från staten till tandvård höjas. Många som kommer till Sverige har stort behov av tandvård. Tandvården kommer också att få ta hand om problem som inte setts i Sverige på många år. Det ställer stora krav på tandläkarnas kompetensnivå och ökar behovet av vidareutbildning.

Vård för barn och unga. BVC behöver tillföras medel så att de på ett bra sätt kan arbeta med nyanlända barn och deras föräldrar. Ett gott exempel som uppnått goda resultat är det samverkansprojekt mellan socialtjänst och BVC med utökat hembesöksprogram som genomförts i Rinkeby i Stockholm.

REPLIK: Tomma ord från MP om vård till flyktingar.

Hälsosamtal. I dag kommer bara hälften av flyktingarna till hälsosundersökningen. De som vill komma på en undersökning får ofta vänta länge och köerna växer. Fler måste genomgå hälsosamtal samtidigt som hälsosamtalen måste bli bättre. I Kalmar län genomgår 90 procent av alla asylsökande en hälsoundersökning. En framgångsfaktor är att asylvården i Kalmar län har ett tätt samarbete med Migrationsverket och snabbt fångar upp de asylsökande.

Mycket kan vi i landstingen lösa själva, men vi behöver långsiktiga resurser för att tillmötesgå de stora vårdbehoven.

En sak vet vi säkert, antalet människor som är på flykt kommer fortsätta vara högt, och det är oerhört viktigt att landstingen i Sverige är bra på att bemöta de människor som kommer till vårt land.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 december 2015 kl 05:30
Uppdaterad: 23 december 2015 kl 09:20

Skribenter

Susanne Nordling
oppositionslandstingsråd (MP) Stockholms läns landsting
Anders Åkesson
vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne
Jessica Rydell
landstingsråd (MP) Kalmar läns landsting