Debatt
Arbetsmiljö
16 juni 2016 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Sjukskrivningar bör stoppas i tid

Sjukskrivningarna till följd av stress ökar i kommuner och landsting. Ett sätt att vända utvecklingen är att förändra företagshälsovårdens uppdrag. I dag anlitas den först när sjukskrivningarna är ett faktum. Arbetsgivarna måste involvera företagshälsovården redan i det förebyggande arbetet, skriver Visions ordförande Veronica Magnusson och arbetslivsforskarna Lisa Schmidt och John Sjöström.

Det här är en opinionstext

Försäkringskassans statistik över sjukskrivningar till följd av psykiska diagnoser, visar att stress- och utmattningsrelaterade sjukskrivningar är de som ökar mest. Antalet sjukskrivna till följd av psykiska diagnoser som stress och utmattning ökade med 16 procent, från drygt 70 900 till drygt 82 600 fall, mellan december 2014 och december 2015.

Allra värst är situationen inom en rad välfärdsyrken. I statistiken över stressrelaterade sjukskrivningar återfinns fyra av fem yrkesgrupper i den kvinnodominerade välfärdssektorn. Det handlar till exempel om socialsekreterare, kuratorer, psykologer, fältassistenter, LSS-handläggare och behandlingsassistenter.

Denna negativa utveckling måste stoppas, både av mänskliga och samhällsekonomiska skäl. Hos den enskilda medarbetaren innebär en sjukskrivning ofta en stark känsla av att ha misslyckats och vägen tillbaka kan vara lång. Samtidigt har OECD räknat ut att sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa kostar samhället omkring 70 miljarder kronor årligen i form av förlorade arbetsinsatser och utgifter – enbart för vården och omsorgen.

En viktig del i arbetet med att bryta de stigande sjukskrivningstalen är de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket som började gälla den sista mars i år. Arbetsgivarnas och chefernas ansvar har skärpts. Fokus ligger på arbetsplatsen och det systematiska arbetsmiljöarbetet, där skyddsombud och chefer tillsammans jobbar förebyggande för att skapa en god och hälsosam arbetsmiljö. Om det inte finns tillräcklig kompetens inom den egna organisationen för att driva ett sådant arbetsmiljöarbete ställer Arbetsmiljölagen krav på att extern kompetens anlitas, såsom företagshälsovården.

Att anlita företagshälsovården ska alltså ske som en del i arbetsmiljöarbetet och dess samverkan. Därför ska skyddsombud och chefer involveras och vara delaktiga i beslut om vilken företagshälsovård arbetsplatsen ska ha och vilka tjänster som ska användas. På så sätt anpassas insatserna på bästa sätt efter de behov som finns på arbetsplatserna.

I dag är det vanligt att företagshälsovården främst är en fråga för HR-avdelningarna, utan koppling till linjeorganisationernas arbetsmiljöarbete eller till samverkan. Det bidrar till att företagshälsovården till övervägande del används reaktivt och för att stötta medarbetare som redan sjukskrivits – inte för att förbättra arbetsmiljön.

Dagens arbetssätt innebär också ofta att problemen individualiseras, att den enskilda medarbetaren skuldbeläggs för problem som handlar om organisationen. Till exempel hamnar fokus på den enskilde arbetstagarens förmåga att hantera stress, inte på att hjälpa arbetsgivaren att reda ut eventuella brister i arbetsmiljön som minskar stressen.

Genom att istället arbeta proaktivt i samarbete med företagshälsovården kan arbetsgivarna göra stora vinster. Via ett nära samarbete med skyddsombud och chefer kan företagshälsovården vara ett stöd i arbetet med att utveckla och ”coacha” organisationen i dess systematiska arbete för att identifiera, åtgärda och förebygga arbetsmiljöproblem eller att kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Följden blir att problem som egentligen handlar om arbetsplatsen upptäcks och sjukskrivningar förhindras.

Vi föreslår fem åtgärder för att skapa hälsosamma arbetsplatser och minska sjukskrivningarna i kommuner, landsting och regioner: 

Involvera företagshälsovården i arbetsplatsens samverkan om det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Ställ krav på kompetens om organisatorisk och social arbetsmiljö vid upphandling av företagshälsovård.
Jobba med arbetsplatsen istället för att individualisera problemen.
Gör skyddsombudsrollen attraktiv – arbeta för att det utses skyddsombud, som får utbildning och blir delaktiga i arbetsmiljöarbetet.
Ge medarbetare möjlighet att söka hjälp hos företagshälsovården utan att behöva motivera det hos sin chef. På många arbetsplatser måste i dag anställda få besök hos företagshälsovården beviljade av närmsta chef.

Arbetsmiljön inom välfärdssektorn går att förbättra. Trenden där medarbetare och chefer sjukskrivs i snabb takt måste brytas. Chefer, skyddsombud och arbetsgivare behöver hjälpas åt för att styra användandet av företagshälsovården mot ett mer förebyggande arbete, där företagshälsovården kan hjälpa till att lösa arbetsmiljöproblem och skapa goda arbetsmiljöer och utvecklande arbetsplatser.

Låt oss använda alla de verktyg som finns så att alla kan må bra på jobbet - och bidra till en god välfärd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.